Försiktigt med skatten

Kärnbudskapet är att de offentliga utgifterna kan sänkas med flera hundra miljarder kronor de närmsta åren. Teoretiskt är det förstås möjligt, men i praktiken saknas politiskt stöd för något sådant. Inget riksdagsparti är idag för så stora förändringar.

När statsminister Fredrik Reinfeldt (m) tog till orda i fredagens DN var det tydligt att Lundgrens skatteretorik tillhör partiets förgångna. Reinfeldt påminde visserligen om att inkomstskatterna sänks med 38,7 miljarder kronor vid årsskiftet, men nyckelordet är ändå försiktighet. Målet är att varje reform skall vara finansierad fullt ut. De nya moderaterna strävar snarare efter sänkt skattetryck på sikt än efter en snabb omläggning.

Den linjen gav utdelning i valet. Väljarstödet växte med 11 procentenheter jämfört med 2002 och m kan nu i regeringsställning genomföra vad som utlovats tillsammans med kollegorna i c, fp och kd.

Istället för att, som Timbro, tala om sänkta offentliga utgifter talar Reinfeldt om att förbättra kvaliteten i välfärden. Han avråder rent av från skattesänkningar på det lokala och regionala planet av rädsla för att det motverkar regeringens välfärdsreformer.

”Skattesänkningar i kommuner och landsting må vara välbehövliga, men de måste ske på egna meriter och inte genom att skifta de egna utgifterna mot statliga tillskott”, framhåller Reinfeldt.

Den linjen tycks regeringen ha goda förutsättningar att få gehör för. Åtminstone går kommunerna så här långt varsamt fram i skattepolitiken. Trots att det finns nya borgerliga majoriteter på många håll är det bara ett tjugotal av landets 290 kommuner som tänker sänka skatten. Det visade en enkät som Ekot presenterade i veckan.

Staffanstorp är en av de kommuner som skall sänka skatten, närmare bestämt med 60 öre. Anledningen är kommunens starka ekonomi, förklarade kommunstyrelsens ordförande Michael Sandin (m) i radion:

”Kommunen skall inte ta ut mer pengar från sina invånare än vi behöver för att erbjuda den service vi är skyldiga och som vi anser att vi skall erbjuda våra medborgare.”

Det är en vettig princip. Och det har länge framstått som om landets kommuner varit ganska eniga om vad som är en rimlig servicenivå. När moderaterna som mest talade om stora skattesänkningar stretade en kommunalt anförd falang inom partiet emot.

Väljarna lät sig inte heller övertygas. Om inte moderaterna tänkt om och närmat sig den politiska mitten hade de borgerliga knappast suttit vid makten idag.

Statsvetarprofessorn Bo Rothstein har mot den bakgrunden beskrivit höstens val som en triumf för den förlorande socialdemokratin. Först när de borgerliga slöt upp bakom ett slags socialdemokratisk samhällsmodell fick de väljarnas förtroende.

Oppositionen får säga vad den vill – något systemskifte blir det inte.

Det bekräftas av att kraven på stora skattesänkningar halkat ner från den borgerliga agendan till tunnpärmade skrifter från tankesmedjan Timbro.

Tobias Lindberg