Rysk dubbelmoral

Tyvärr är gesten i så fall ganska ensam i sitt slag.

Bronsstatyn restes som monument över de sovjetiska soldater som stupade då de drev ut nazisterna 1944. För många ester har den dock snarare blivit symbol för Sovjetockupationen. Samtidigt såg många ryskspråkiga estländare det som en ren provokation när frågan väcktes om en flytt av statyn från stadens centrala delar. Det var bakgrunden till de protester som i förra veckan urartade till kravaller.

Då verkade polisen oförberedd. Nu vidtas försiktighetsåtgärder. I Tallinn och omgivande områden har rätten till offentliga möten och försäljning av alkohol begränsats rejält en dryg vecka framöver. Främst för att undvika oroligheter i samband med högtidlighållandet av den sovjetryska segern över Nazityskland den 9 maj.

Allt talar för att Estland har god förmåga att hantera läget, vilket också utrikesminister Carl Bildt (m) påpekat.

Mer förvånande är hur Ryssland hanterat situationen. Stridigheterna kring bronssoldaten har sänkt temperaturen i relationen mellan länderna till den lägsta sedan Sovjettiden.

Ryska utrikesdepartementet har uttryckt flera protester och i ett uttalande från Kreml har det talats om ”krigsläget i Estland”. Estnisk polis har dessutom anklagats för att ha använt överdrivet våld. Estlands ambassad i Moskva har i flera dagar belägrats av Kremltrogna ungdomsorganisationer och igår manade stadens borgmästare Jurij Lusjkov till bojkott av det ”fascistiska” Estland.

Kransnedläggningen framstår som ett undantag. I övrigt tycks Ryssland agera på ett sätt som förstärker de upprörda känslorna i Estland snarare än tonar ned dem.

I bakgrunden finns en dubbelmoral:

Ryssland får ofta välgrundad kritik av omvärlden – för bristerna i demokratin, för övergreppen i Tjetjenien¿ Kreml avfärdar regelmässigt sådant som försök till inblandning i Rysslands inre angelägenheter.

Men att blanda sig i det som uppenbart är Estlands inre angelägenheter möter tydligen inga hinder för Moskva.

Tobias Lindberg