Folkpartister emellan

Så framstod i långa stycken ett inlägg på DN Debatt igår av högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg (fp). På ett enkelt och förtjänstfullt sätt talade han sig varm för den nyfikenhetsstyrda forskning som det kan vara svårt att se praktisk nytta av på kort sikt.

”Betydande belopp” utlovas till grundforskning i den forskningsproposition som regeringen lägger fram till hösten. Överhuvudtaget skall anslagen bli högre framöver, antyder Leijonborg utan att för den skull nämna några nivåer. En redovisning är att vänta av hur Sverige skall nå enprocentsmålet för offentligt stöd till forskning.

Som det anstår ett statsråd riktade Leijonborg också skarp kritik mot oppositionens alternativa politik. Socialdemokraterna vill öronmärka 100 miljoner kronor för forskning inom småföretag. Det skulle snarast bli produktutveckling, menar Leijonborg och understryker att regeringen endast pekar ut några strategiskt viktiga forskningsområden: klimatrelaterad samt medicinsk forskning.

”Politisk klåfingrighet bör undvikas och styrningen inskränkas till en övergripande nivå.”

Så är det helt klart. Därför är det varmt välkommet om de så kallade fakultetsanslagen blir större i syfte att ge ökad akademisk frihet. Det som anses vara ”värdelöst vetande” idag kan vara ovärderligt i morgon – och tvärtom, naturligtvis.

Politiska försök att styra forskning och teknikutveckling kan leda snett. Det tvingades folkpartiledaren Jan Björklund medge för en dryg månad sedan. Självkritiskt konstaterade han att partiets stöd till framväxten av en svensk bioenergiindustri kan ha varit förhastat. Hans tvekan väcktes av OECD:s uppgifter om hur fordonsbränslen baserade på vissa grödor kan driva upp livsmedelspriser.

Ändå tycktes polletten inte riktigt ha trillat ner. För samtidigt visade Björklund fortsatt detaljstyrningsiver. Han sade sig vilja se en riktad satsning i forskningspropositionen på samarbete mellan högskolor och näringsliv för att utveckla kommersiellt gångbara elbilar.

Är det verkligen att inskränka styrningen ”till en övergripande nivå”?

Leijonborg och Björklund tycks ha ett och annat att tala om.

Tobias Lindberg