I torsdags kom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen med en ny rapport som visar att en dryg tredjedel av de 15 000 som utförsäkrades vid årsskiftet nu har ansökt om att få tillbaka sjukpenningen. Merparten av de övriga bidrar i Arbetsförmedlingens program med aktivitetsstöd, men cirka 1 700 har återgått i arbete.
”Ett fantastiskt resultat”, säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (M).
”Siffrorna visar att begreppet stupstock är dött”, hävdar Försäkringskassans försäkringsdirektör Svante Borg.
”Stupstocken existerar”, menar Mona Sahlin (S).
Samtidigt anklagas myndigheter för att gå regeringens ärenden genom att framhålla vissa uppgifter och tona ned andra.
Häromveckan presenterade Försäkringskassan en rapport om försörjningen för knappt 2 000 personer som utförsäkrades vid årsskiftet men inte ville skriva in sig hos Arbetsförmedlingen. Det underströks att bara några få procent av dem nu får försörjningsstöd från socialen.
Till saken hör då att sådant stöd enbart ges till dem som helt saknar egna tillgångar. Sammanlagt är det minst 12 procent som inte klarar sin försörjning.
Ingen vacker siffra.
Två forskare dömde i Ekot i tisdags ut rapporten som både partisk och dåligt genomförd.
Sven-Erik Österberg (S) var inte sen att haka på. I onsdags sade han i radion att också Arbetsförmedlingen brukar vinkla fakta till den borgerliga regeringens fördel.
Till saken hör att de borgerliga inför valet 2006 menade att Arbetsförmedlingen friserade arbetslöshetssiffrorna till den socialdemokratiska regeringens favör.
Visst kan rapporter från statliga myndigheter vara bristfälliga. Och det är tänkbart att myndigheter i vissa lägen ogärna framställer resultat av sin verksamhet i dålig dager. Det saknas dock inte utlåtanden om sjukförsäkringsreformen från mer neutrala bedömare.
Riksrevisionen riktar skarp kritik mot hur ändringarna genomfördes. Det gick för fort och de nya reglerna var dessutom svårtolkade. Likväl ger de fasta gränserna i rehabiliteringskedjan ökad förutsägbarhet och mer än tidigare görs för att få folk tillbaka i arbete, påpekar Riksrevisionen.
Också Finanspolitiska rådet anser att förändringarna i systemet har gjorts slarvigt, men öser beröm över regeringen för reformeringen i sig.
Stupstock eller succé?
Tja, det är svårt att se så långtgående konsekvenser som oppositionen varnat för. Samtidigt låter det hånfullt att, som Husmark Pehrsson, tala om ”ett fantastiskt resultat” när hundratals sjuka personer inte längre klarar sin försörjning.
Klart är att sjukförsäkringssystemet blivit mer långsiktigt hållbar, vilket även oppositionen borde välkomna.
Men det lär inte ske. Vad som väntar är snarare fler tvärsäkra uttalanden från de båda blocken samt tvistande om vilka siffror som har relevans.
Det säger mer om partiernas strategiska tänkande än om sjukförsäkringsreformens effekter.
Valår är inte nyansernas tid i det politiska samtalet.