Bloggpolitik

Men till skillnad från samtal på ett kafé är många debatter i cyberrymden öppna och tillgängliga för alla. Åsikter kan dryftas med både kända och okända. Vissa föredrar att vara anonyma.

Denna form av fritt tankeutbyte måste i demokratins, yttrandefrihetens och globaliseringens namn ses som en välkommen revolution.

Frihet måste förbli en huvudingrediens i beskrivningen av internet.

Men friheten tycks oroa en och annan politiker. Inte bara i Kina, utan även i EU.

Yttrandet från den socialdemokratiska Europaparlamentarikern Marianne Mikko från Estland om registrering av bloggare är därför beklämmande; skrämmande. Ett sådant steg kan inte gynna yttrandefriheten. Det för snarare tankarna till strukturer som fanns under Sovjettiden.

Marianne Mikko har en bakgrund som journalist – i regel väktare av det fria ordet. Hennes förslag luktar åsiktskontroll.

Enligt Ekot igår vill hon att bloggarnas ”legala status skall klargöras och kategoriseras utifrån deras åsikt och agenda”. Efter vissa förmildrande ändringar i hennes ursprungsförslag har Europaparlamentets kulturutskott ställt sig bakom Mikkos utspel.

På Europaparlamentets hemsida säger Marianne Mikko att ”bloggvärlden än så länge har varit en plats för goda avsikter och förhållandevis ärliga syften. Men när bloggarna blir triviala, vill också folk med mindre principer använda dem”.

Vem inom EU skall bestämma vad som är ärliga syften och vad som menas med ”mindre” principer?

Åtminstone i Sverige har vi redan lagar om hets mot folkgrupp, förtal, kränkningar och övergrepp, till exempel barnpornografi. När det handlar om detta skall också polis och andra myndigheter kunna ingripa. Precis som de gör i verkliga livet.

Att registrera alla bloggare för att komma åt några få kriminella är dock lika dumt som att låta FRA massavlyssna svenskarna.

Frihet innebär däremot också ansvar. När fler bloggare debatterar sakligt och konstruktivt kan bloggosfären sanera sig själv.

Europaparlamentet röstar om kulturutskottets bloggbetänkande i höst. Förhoppningsvis har parlamentarikerna i Bryssel då hunnit tänka en vända till på konsekvenserna av bloggkontroll.

Ulrika Hotopp