Visst fanns det att debattera när partiledarna möttes i SVT igår. Och visst
hade redaktionen för Agenda försökt slipa på dramaturgin, visst är riktig TV
något helt annat än webb-TV.
Men inte blev det roligare för det.
Sju ledare skulle ta mått av varandra, sju partier tala om vad de vill. Men
som det politiska landskapet har förändrats så handlade det om två lag – och
två ledare.
Det är synd på mer än ett sätt:
Det blir tråkigare. Mer förutsägbart, både till innehåll och dramaturgi – även
om revorna i den rödgröna skatteväven är intressanta: Med S + V + MP stiger
skatten, men för vem och hur mycket?
Mona Sahlin ville inte ge ett konkret svar. Maria Wetterstrand satte gränsen
vid inkomster över 30 000 kronor. Och Lars Ohly var först ut med ordet
”giriga”, men inte om bonustagare, utan vanliga löntagare som fått sänkt
satt.
Läs mer på ledarbloggen: blogg.sydsvenskan.se/snallposten