Vad kommer världen att minnas av de olympiska sommarspelen i London 2012?
Förmodligen britternas nationalistiska eufori – och deras imponerande medaljskörd. Eller några badmintonspelares ovilja att vinna. Eller att somliga medaljhopp bytt nationalitet lagom till OS.
Sydsvenskar kan glädjas åt flera skånska medaljer, men även fundera över motivationens betydelse i boxning efter att skickliga och välmeriterade Lundadottern Anna Laurell, 32 år och doktorand i organisk kemi, åkt ut i kvartsfinal mot 17-åriga Claressa Shields från våldets och arbetslöshetens Flint, Michigan, USA. Shields, med en far som avtjänat ett sjuårigt fängelsestraff, tog sedan hem guldet i 75-kilosklassen.
Nästa stopp för sommar-OS blir i Rio de Janeiro 2016.
Men innan Internationella olympiska kommittén i september 2013 beslutar om 2020 års OS-värd – kandidatstäder är Madrid, Istanbul och Tokyo – bör IOK grundligt diskutera hur rörelsen ska kunna minimera risken för att mindre demokratiskt sinnade regimer i framtiden utnyttjar OS-glansen, minimera fusk och korruption och minimera risken för att människor tvångsförflyttas när dyra arenor byggs som sedan knappt utnyttjas.
Den olympiska rörelsen bör på allvar överväga ett nygammalt förslag. Därefter får IOK gärna förkunna beslutet att sluta cirkeln – eller, om man så vill, sluta de olympiska ringarna:
Sommar-OS 2020 går till Aten.
Sommar-OS 2024 går till Aten.
Sommar-OS 2028 går till Aten.
Sommar-OS 2032 går till ...