Kar för en karl

Köpenhamnare, jyllänningar, svenskar – från alla möjliga ställen kommer besökare till lilla Holbaek på Själland för att bada turkiskt. Benny Pettersson från Malmö är en av gästerna.

Han är något av veteran när det gäller turkbad. I trettio år har han varit med i ”knakesällskapet hamam”. En sydvästskånsk förening bestående av tretton numera medelålders herrar som år efter år troget gästat herrturken på Malmös badhus, ända tills den stängdes i våras.

– Det har känts tomt utan herrturken. Men det här var verkligen inget dumt alternativ, säger han.

Det råder en loj, behaglig stämning i rummet. Längs väggarna sitter badande och skopar kroppsvarmt vatten över sig i omgångar. Det doftar lavendel och mynta.

Väggarna är klädda i varma rödbruna marmorplattor. Belysningen är dämpad. Takkupolen är naket vit. På den stora navelstenen i badets mitt får besökarna sina massagebehandlingar. Det finns plats för två åt gången.

Temperaturen i den ångfyllda varma salen är exakt 42 grader. Massörens höftskynke liknar det som personalen använder på de stora baden i Istanbul.

Massören Eva Olsen ger Benny Pettersson en omgång på navelstenen. Massagen är varsam och mild, påminner mycket om en grundläggande tvagning av hela kroppen. Hon sköljer honom med mängder av vatten och stryker med händerna längs rygg, ben, axlar, mage och bringa. Ibland är vattnet ångande varmt, andra gånger ljummet eller till och med nästan kallt.

Syftet med massagen är att under en halvtimmes behandling öppna porerna ordentligt.

Hon blåser upp en mjuk, genomskinlig säck och fyller den med tvålvatten. Sen droppar och stänker hon det väldoftande skummet över Benny innan hon fortsätter tvåla in och massera honom.

– Det här är en behandling för att du ska koppla av och känna dig avslappnad. Den går inte att jämföra med kraftig massage som ska lösa upp muskelknutar, säger Eva Olsen, som ursprungligen kommer från Australien.

Benny Pettersson minns fotmassagen på hamambadet i Istanbul. En sextiokilosman trampade runt på hans rygg och knådade den grundligt med hälar och tår.

– Massage och behandlingar ska kännas ordentligt. Det mår jag bäst av. Visst var det här skönt, men egentligen väl snällt för min smak, säger han.

Efter många år med hamamsällskapet har han hunnit avverka en rad bad- och spaanläggningar. Storfavoriterna är kurbaden i Budapest.

– Där finns tradition, skönhet och proffs som verkligen vet vad de sysslar med, säger Benny Pettersson.

På badet i Holbaek finns det försiktiga spår av Orienten lite här och där. Men det är ändå det nordiska som präglar anläggningen. Trots utbyggnaderna har badet en beskedlig storlek. Som mest ryms runt fyrtio badande, men trettio är mer lagom för att undvika trängsel.

Ute i det fria, mellan hamamrummet och vilorummet finns en het bastu, en jacuzzi och en badtunna med kallt åttagradigt salt källvatten. Ett badbesök ska helst pågå i tre–fyra timmar och bestå av flera sittningar i bassängerna och de varma utrymmena. Just variationen mellan hett, varmt, ljummet och kallt är en viktig del av badritualen. Tyst och högtidligt behöver det inte vara. Samvaron och samtalen är en viktig del av den turkiska badtraditionen.

– Det har vi förstått från början. Just därför har vårt gäng kombinerat knake och hamam, säger Benny Pettersson.

Han avslutar sittningen i avsvalkningsrummet. Här finns det färsk frukt och turkiskt äppelte. Gästerna sträcker ut i vilstolar och njuter av sjöutsikten.

– Ett klart bra ställe för att ta ledigt en dag och åka på utflykt med en kompis, säger Hanne Rydgaard från Köpenhamn som fått ett besök på badet som födelsedagspresent av väninnan Birte Backeman.

Sedan starten för några år sedan har hamambadet i Holbaek byggts ut i omgångar och öppettiderna utökats steg för steg. Men det gäller fortfarande att boka plats om man ska vara säker på att komma in.

– Vill du boka badtid på en lördag är det ledigt först i början av mars. Andra dagar ser det lite bättre ut, säger receptionisten Maj-Britt Hansen.

Efter tre timmar tycker Benny Pettersson att det räcker. Kroppen är rejält uppmjukad och välbehaget har tagit plats i honom.

– Det dröjer nog inte länge förrän vi åker hit hela badgänget, säger han.

De turkiska hamambaden har vuxit fram i kontakt med den romerska badtraditionen, Men medan de romerska baden förföll i takt med att kristendomen bredde ut sig levde kulturen kvar i den del av romarriket som blev islamskt.

Baden fick en religiös betydelse knuten till vikten av att vara ren före bönen. Ofta låg baden vägg i vägg med moskén. Hamambaden har haft stor betydelse som mötesplats för framför allt kvinnor, som ofta haft en begränsad rörlighet i den muslimska världen.

Baden finns överallt i den arabiska världen och i Turkiet. Ett hamam bör, liksom i den romerska traditionen vara indelat i flera rum – ett varmt rum, ett tempererat rum och ett svalt rum.

Badets hjärta finns i det varma rummet. Här finns i mitten ofta en varm stor ”navelsten” som flera badare kan samsas på. Begreppet navelsten härstammar ur det grekiska ordet för navel som också använts i betydelsen ”centrum för något”.

I det varma utrymmet tvagar sig de badande och får massage. En intilliggande avdelning håller lägre temperatur och fungerar som sluss över till badets svala del. Här dricker besökarna te, umgås och vilar sig inför nya omgångar i badets hetare del.

I Europa har hamam utvecklats till en blandning av mötesplatser för besökare som är vana vid badkulturen och ett mer socialt alternativ för dem som söker en variant på spa-kulturen. Här handlar det mer om umgänge, avkoppling och andlighet än om utseende och skönhetsbehandlingar.