Paradiset Palawan

Resor.
Filippinerna är 7 000 öar och än fler paradisiska stränder. Långt från megastaden Manila ligger ögruppen Palawan där Svenska Robinson spelades in för ett par år sedan.

"Ninoy Aquino International Airport ger en passade introduktion till mitt land. Först slås man av att det finns beväpnade vakter överallt, man lockas av lyxiga glättiga taxfreebutiker som säljer sprit, cigaretter och sista-minutenpresenter, man snubblar ut i en påstridig kvalmighet, in i en överfull ankomsthall med uttorkande luftkonditionerad luft, slitna plastgolv och knarrande bagageband, en kvintett blinda musiker tar emot resenärerna med gamla favoriter som "La Cucharacha" och "Let It Be", en övernaturligt stor och hånleende president Fernando V. Estregan välkomnar en från en plansch som täcker hela väggen, en skylt kungör:

"Välkommen till Filippinerna, det mest kristna landet i Asien«, och under den: "Varning för ficktjuvar."

(Citat från den filippinske författaren Miguel Syjuco i storsäljaren Ilustrado.)

Någon timme efter att vi plockat våra väskor från bagagebandet vandrar min reskamrat och jag i eftermiddagsvärmen på Manilas gator. Vid den palmkantade strandpromenaden längs Manilabukten tömmer fiskare dagens sprattlande fångst i kulörta plastspannar. Hundar och eftermiddagsflanörer tittar nyfikna på.

"På andra sidan bukten börjar solen gå ner, den berömda solnedgången, ensam i sitt slag. Skeptikerna menar att vi har luftföroreningar att tacka för färgerna."

Miguel Syjucos bok slog nyligen igenom stort utanför Asien, även om det är några år sedan han skrev den. Genom en (förmodat mördad) filippinsk författare bosatt i New York får läsaren en bild av Filippinerna och landets samhälls- och maktstruktur. Rikedom och fattigdom, alltid med vattentäta skott emellan.

I lyxiga shoppingkomplexet Greenbelt Mall dricker man macchiato från Starbucks bredvid skyltfönster med Omegaklockor och Guccihandväskor. I andra änden av den filippinska verkligheten finns Smokey Mountain. Ett två miljoner ton stort sopberg som beräknas vara hem för omkring 30 000 människor. Enligt FN lever hälften av Manilas 11 miljoner invånare i slum. För landet är siffran 20 miljoner.

I den nästan 600 sidor tjocka guideboken till Filippinerna som jag har med mig nämns inte Smokey Mountain med en enda rad.

"Den sista utposten" kallar boken ön och provinsen Palawan, som 2009 var inspelningsplats för svenska Robinson. Helicopter Island är en högrest kalkstensö, med en vidsträckt sandstrand. Vacker är den, men långt från den bästa ön i arkipelagen. Provinsen Palawan består av 1 780 öar och det är lätt att hitta en egen favorit.

Enligt guideboken är fiskebyn El Nido en av de bästa platserna att starta en öluffning från.

Miguel Syjuco skriver ingenting om Palawan, men dagen efter åker hans bok med i den lätta packningen i ett litet propellerplan med plats för 19 passagerare. Jag rotar fram ett par öronproppar och snart smyger sig resetröttheten in bakom ögonlocken.

När jag vaknar är Manilas gytter av hus utbytt mot ett blankt hav. Gröna öar poppar upp ur det blå. Strax urskiljer sig den första öde stranden, sedan den andra, sedan den tredje. Däremellan är det grönblått hav och böljande kullar med djungel.

Högresta kokospalmer sticker här och var upp genom naturens tjocka heltäckningsmatta.

På Cadlao Island, 40 minuters båtfärd från flygfältet och El Nido, ligger vår hydda ovanför en långsträckt sandstrand. Här bor också en fiskarfamilj och 26-årige Jack Foottit från London. Han tar emot oss i flip-flops, linne och ett par moderiktiga solglasögon. Nästippen är vit av solkräm.
– Välkomna till paradiset, säger han med ett brett leende och utsträckt hand.

Tillsammans med sin filippinska kollega Eddie Agamos-Brock har Jack startat El Nidos mest kända företag, framför allt tack vare en artikel i brittiska tidningen Guardian.
– Vi köpte första båten 2006. Den heter Aurora och är döpt efter Eddies mamma, säger Jack och pekar mot båten vi kom med.
– Vår idé var att göra långväga expeditioner i arkipelagen och att vara borta minst fyra veckor i sträck. Idén var bra, men vi var tvungna att anpassa oss till marknaden. Få kan vara borta så länge så vi fick satsa på turer från fem upp till sju dagar istället.

Taos klientel är internationellt. De som är med på vår tur kommer bland annat från Singapore, Skottland, Danmark, Sverige och Holland.

I El Nido finns många båtföretag. Det är enkelt och billigt att i grupp eller på egen hand ta sig ut till de otaliga stränderna på de öarna. Men förutom Jack Foottit och Eddie Agamos-Brock har ingen i byn satsat på längre turer för äventyrssugna resenärer.

– Det är inga lyxturer vi erbjuder. Vi vill att alla ska hjälpa till när det behövs. Lyxen är de fantastiska stränderna och öarna som vi besöker.
Under turerna bor man på stranden, på båten eller hos fiskarfamiljer. Lokal förankring är a och o menar Eddie. Själv kommer han från Luzon i norra Filippinerna. Från början ville han arbeta med biståndsprojekt, men ingen var intresserad av att starta projekt i området, berättar han. Nu när företaget har kommit på fötter har det dragit igång egna projekt.
– Vi har skänkt byggmaterial till tre skolor i de norra, mest orörda områdena. De får bygga skolorna själva. Det tar tid, men det går i alla fall framåt.

Anne Pansinsoy, som är bofast på Cadlao Island, kommer med ett fat uppskuren guanabana. Det mogna, vita fruktköttet smälter i munnen.

På Cadlao Island planeras för en frukt- och grönsaksodling som ska göra de lokala familjerna självförsörjande. Odlingen är även tänkt att stå för frukt- och grönsaksbehovet hos Taos passagerare och besättning.

Jag slänger mig i det gröna, salta havet och låter sedan kropp och badshorts lufttorka.

Vår hydda ligger i Cadlaos grönska. De övriga 16 passagerarna på turen bor vid stranden med Anne Pansinsoy och hennes familj.

Totalt finns här en handfull hus, i övrigt regerar djungeln, havet och stranden.

På stranden tänder Jack några hemmagjorda oljelampor, fastsatta på bambupinnar. Snart sitter vi i ljusets fladdrande sken, fyra–fem steg från havet. En nyfångad kattfisk ligger på en glödande kolbädd.

Klara Halkjaer från Stockholm bodde tidigare i London och arbetade på ett tv-produktionsbolag. Andra drömmar än ett jobb i medievärlden låg dock och skavde. En dag var det helt enkelt dags. Hon sa upp sig och tog tag i drömmen. Nu har hon rest i 1,5 år och det är andra gången hon reser med Tao.
– Att träffa nya människor och att få sova på båten, ankrad vid en orörd ö, är fantastiskt.

På grillen börjar fisken få en fin färg. Natten kommer.

Dagen efter blir jag och min kamrat kvarlämnade ensamma på Cadlao Island. Datumet för vårt flyg hem tillåter inga femdagarsturer. Vi solar, badar och går längs med stranden.

Medan våra nyvunna vänner åker vidare ut i arkipelagen beger vi oss till El Nido. Det är inte det sämsta. Turismen är lågmäld och öarna nära. Den bågformade stranden kantas av en handfull strandbarer och enklare boenden.

Palawans höga kalkstenstoppar ramar in bukten som byn ligger i. Detta är en plats där man på allvar överväger ett Robinsonliv.

RESA

Flygstolar: Flera flygbolag har trafik till Manila, bland andra SAS, Lufthansa, Cathay Pacific, British Airways och Etihad Airways. Ofta innebär det två stopp innan Manila. KLM är något smidigare. De flyger direkt Amsterdam–Manila. Räkna med priser från åtminstone 7 000 kronor.

Researrangörer: ABC-tours (abctours.se), Indcen (indcen.com), Rosa bussarna (rosabussarna.se) och Kilroy Travel (kilroy.se) är några researrangörer som har Filippinerna i sina program.

Till El Nido: Från Manila går både båt och flyg till El Nido. Säkerheten på färjorna är undermålig.

Island Transvoyager Inc (island transvoyager.com) flyger till sin egen flygplats åtta km från El Nido. Kostar cirka 3 000 kr.

Seair (flyseair.com) har också flyg till El Nido från Manila, men med mellanlandning i Puerto Princesa.

Öluffning: Det finns en mängd båtföretag i El Nido som tar med turister ut till arkipelagen. Gå en sväng i byn så hittar du dem. Man kan åka med en tur med andra turister eller hyra egen båt. Priserna för en gemensam tur är 100 till 200 kronor per person. Vill man vara ute en längre tid och bo på stränder, i byar och på båt är det Tao Philippines (taophilippines.com) som gäller.

BO

Manila: H20 Hotel (hotelh2o.com), Manila Ocean Park i Luneta. Fräscht fyrstjärnigt hotell med bra läge vid Rizal Park. Billigast blir att boka via Hotels.com. Räkna med 600 kr/natt för två. Pool finns.

El Nido: Längs stranden finns många rums- och bungalowuthyrare. Enklast är att gå en sväng och se vad som finns.

Ricos (tel +929 467 16 32), ligger precis vid stranden. Rum kostar cirka 160 kr/natt. Glorias är närmsta granne och drivs av samma familj. Glorias har något enklare rum som kostar kring 130 kr/natt.

El Nido Beach Hotel (elnidobeachhotel.com) är ett av de få lite mer påkostade alternativen. Rum för cirka 400 till 550 kronor.

TIPS

Missa inte: Taos utflykter fylls snabbt. Boka i god tid innan.

Missa gärna: Specialiteten Balut, ägg med några veckor gamla foster.

PRISER

Taxi är jättebilligt. Filippinerna är billigt för svenskar. Räkna med att en öl kostar mellan fem och sju kronor och en rätt på restaurang mellan tjugo och sextio kronor. En stor flaska bra, lokal rom kostar femton kronor i butik. Taxi är otroligt billigt, förutsatt att man åker på taxameter.

FAROR

UD avråder från resor till Mindanao, en ö i södra delen av landet, där muslimska separatister strider för att bli självständiga. Det finns även andra väpnade styrkor som krigar mot regeringen. Attacker och kidnappningar har skett i Manila, men även i Palawan.

Läs alltid UD:s reseråd (www.ud.se) innan avfärd och updatera dig också gärna via medierna.

Undvik att åka färja på Filippinerna. De är ofta överlastade och flytvästar saknas. Det finns också viss risk för pirater.

FAKTA:

Filippinernas officiella turistsajt: wowphilippines.com.ph.

Yta: 300 000 kvadratkilometer, det vill säga två tredjedelar av Sveriges yta.

Folkmängd: 90 miljoner.

Språk: Majoriteten talar filipino (tagalog), men engelska är officiellt språk. De flesta pratar bra engelska.

Religion: 80 procent kristna, cirka 10 procent muslimer, 10 procent övrigt.

Högsäsong: Dec–jan och mars–april.

Bäst tid att resa: Mars–maj (speciellt bra period för dykning).

Visum: Ja, men inte för vistelser kortare än 21 dagar. Läs mer på philembassy.se om du vill stanna längre än så.

Landsnummer: 63.

Valuta: 1 000 filippinska pesos är cirka 160 svenska kronor.

Författare: Tobias Larsson, Vagabond
Publicerad 1 augusti 2011 13.26
Uppdaterad 1 augusti 2011 13.26

Resor
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu