"Bloggen är det som gör att jag kan hävda mig"

Det har gått ungefär en månad sedan Monica Antonssons bok ”Mia – sanningen om Gömda” kom ut. I boken hävdar Antonsson att stora delar av handlingen i Liza Marklunds storsäljare ”Gömda” är uppdiktad, trots att berättelsen uppges vara sann med bara vissa detaljer ändrade.

Men redan innan boken fanns ute i handeln rasade hetsiga diskussioner om den på nätet. Monica Antonsson berättade nämligen om arbetet med boken på sin blogg, som blev mer och mer uppmärksammad ju närmare publiceringen kom.

– Jag valde att starta en blogg eftersom det var det enda medium som ”de” inte skulle kunna ha kontroll över, säger hon och syftar med ”de” på de stora dagstidningarna.

Antonsson menar att Liza Marklund och hennes förlag Piratförlaget har stort inflytande över dagstidningar som Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter – till exempel är Marklund krönikör i Expressen och Jan Guillou, en av Piratförlagets delägare, i Aftonbladet. Dessutom sitter DN:s chefredaktör Thorbjörn Larsson i Piratförlagets styrelse.

– Det bottnar i erfarenheterna från boken ”Vingklippt” som kom ut tidigare under förra året. Vi såg att den tegs ihjäl på de här tidningarna och dessutom har det yttrats att DN inte kunde skriva något eftersom det var känsligt med Liza Marklund.

I ”Vingklippt”, som liksom ”Mia – sanningen om Gömda” ges ut av Blue Publishing, anklagas Liza Marklund för att i artiklar i Expressen felaktigt ha pekat ut en kvinna som brottsling.

Den utlösande händelsen som fick Antonsson att börja blogga om sin bok var dock ett besök av Jan Guillou och Ann-Marie Skarp, vd för Piratförlaget och sambo till Guillou, i Blue Publishings monter under bokmässan i höstas. Antonsson beskriver det som en mindre konfrontation. Enligt henne hade Guillou bland annat sagt: ”jaså, Monica Antonsson är en verklig person.”

– Jag tyckte att det kändes ganska obehagligt och lite hotfullt. Så jag tänkte att jag startar en blogg och där skriver jag in exakt vad som händer hela tiden.

Meningen var att ha en ofiltrerad kanal ut till läsarna. Men bloggen blev också ordentlig marknadsföring för boken. Sakta men säkert spred sig information om den kommande boken på nätet. Diskussionstrådar startades och andra bloggar uppmärksammade Monica Antonsson. Men i traditionella medier var det ganska tyst.

– Det är bloggen och bloggarna som har drivit på det här, säger hon.

Så du menar att bloggvärlden blev intresserad av boken för att du startade en blogg?

– Ja, det är klart att det kommer därifrån. Först blev folk jättearga på mig och jag fick en otrolig massa hat. Det var riktigt otäckt. Men så småningom vände det och jag fick dem på min sida. Jag har tolkat det som att man blir så förskräckt över beskedet att de här böckerna inte är riktigt sanna att man skjuter budbäraren. Sedan när man insåg att det jag skrev nog stämde så vände det.

I forumdiskussionerna och i bloggosfären växte också ilskan över att så få traditionella medier uppmärksammade boken. När sedan allt fler stora medier skrev om händelserna tolkades det av många som att trycket från bloggarna fått medierna att agera.

– Bloggen var av nödvändighet. Och vi har ju sett att det har fungerat. Jag är själv förvånad.

Du menar att ”Vingklippt” tegs ihjäl, och att samma sak skulle skett med din historia utan bloggen?

– Vi ser ett mönster: först tiga ihjäl, sedan misskreditera och sedan åtala. Därför tänkte jag att om jag skriver allt jag är med om, allt jag hör och allt jag ser så har jag åtminstone dokumenterat det någonstans där det ligger tillgängligt för andra att se.

– Jag skulle gärna stänga bloggen nu. Men jag känner att det är min livlina. Bloggen är det som gör att jag kan hävda mig. Jag har ingen kvällstidning i ryggen, jag har ingenting. Jag är en farmor från Vallentuna. Utan bloggen skulle jag bli tillplattad på två sekunder.