Varför översätts så lite arabisk litteratur till svenska?

Tetz Rooke är lektor i arabiska vid Göteborgs universitet och en av landets få översättare från arabiska till svenska.
Listan över arabiska skönlitterära verk på svenska innehåller drygt femtio titlar, fyra av dem har Tezt Rooke översatt.

Det finns ingen helt tillförlitlig förteckning över svensk vuxenlitteratur direktöversatt till arabiska (och inte heller av översättningar gjorda via ett tredje språk), men Tetz Rooke har hittat tretton titlar, bland annat Gunnar Ekelöfs "Divan över fursten av Emgion", Pär Lagerkvists "I själens gränder", Niklas Rådströms "Medan tiden tänker på annat" och August Strindbergs "Spöksonaten". Tjugo titlar har via engelskan översatts till arabiska, bland annat Pär Lagerkvists "Dvärgen", Selma Lagerlöfs "Nils Holgerssons underbara resa" och Augusts Strindbergs "Ett drömspel".

Om man i arabvärlden översatt böcker för att "hinna i kapp" och "bli moderna" har man i Sverige översatt arabiska verk för att "hjälpa till" och "blicka in" i en okänd värld. Parallellt har det funnits en starkt exotiserande trend, representerad av "Tusen och en natt" och andra orientaliska schabloner, konstaterar Tetz Rooks i sin studie.
Han tror att drivkraften att översätta är svagare
i de arabisktalande länderna än
i Europa.
Av en undersökning som gjordes av FN förra hösten framgår att i Spanien översätts under ett år lika mycket utländsk litteratur som i hela arabvärlden under de senaste hundra åren.
- Vår språkliga mångfald gör oss mer beroende av översättningar för att kunna kommunicera, till och med mellan de skandinaviska länderna. I arabvärlden använder ett par hundra miljoner samma skriftspråk, säger Tetz Rooke.

En annan förklaring till dagens fåtaliga översättningar är att läsandet är mycket lågt i de arabiskspråkiga länderna.
- Cirka hälften av befolkningen kan läsa men i praktiken är läsarna väldigt få. Till skillnad från i till exempel Sverige läser man inte för
nöjes skull utan möjligen för nyttan. Dessutom skiljer sig den talade arabiskanmarkant från den skrivna.
Många tycker det är besvärligt att läsa en tidning eller en bok.

Den höga läskunnigheten i Sverige beror på flera faktorer. Lagen om allmän skolgång kom 1842 men lagstadgad undervisning fanns inskriven i kyrkolagen redan 1686.
I den arabisktalande världen är den obligatoriska folkundervisningen av betydligt senare datum, och i praktiken inte tillgänglig för alla ens i dag.
Ytterligare en orsak till att läsning inte är så vanligt i arabisktalande länder kan också vara att folkundervisningen blev spridd ungefär samtidigt som radion och tv slog igenom.
- Läskunnigheten i Sverige skulle vara betydligt lägre om vi fått television 1860 istället för på 1960-talet.

Statlig censur, höga transportkostnader och nästan obefintliga distributionskanaler bidrar också till den dåliga spridningen av arabiskspråkig litteratur inom och utom arabvärlden.
Bristen på översättningar till arabiskan, inte bara från svenska utan också från andra språk, har på senare år uppmärksammats, inte minst av arabisktalande intellektuella. Många arabiska författare tycker att deras arbeten inte uppskattas efter förtjänst. En egyptisk författare som Tetz Rooke intervjuat i sin studie understryker behovet av fler översättningar, särskilt efter den 11 september 2002.

Hon efterlyser någon form av nationellt översättningsstöd, liknande det som de flesta europeiska länder ger för spridning i utlandet av sin "nationella litteratur".
- Den arabiska litteraturen är marginaliserad i västvärlden. Undersökningar i USA och Frankrike visar att översättningar av arabiska böcker är det som läsarna väljer sist av allt, konstaterar Tetz Rooke.
- Befolkningen i den arabisktalande världen blir isolerad när den inte kan ta del av de litterära och vetenskapliga verk som skapas utanför deras länder.
För att i någon mån råda bot på bristen på översättare mellan arabiska och svenska ska Tetz Rooke i höst starta en distanskurs i litterär översättning vid Göteborgs universitet. Därtill planerar han tillsammans med Lärarhögskolan i Malmö och Uppsala universitet en utbildning i arabiska för blivande lärare.

I fjor hoppades institutionen för Nordiska språk vid Uppsala universitet starta en utbildning för översättningar från arabiska till svenska.
- Men vi fick inga tillräckligt kvalificerade sökande, säger Görel Bergman-Claeson, ställföreträdande prefekt.
Skälet var inte bristen på studenter med goda kunskaper i arabiska, utan kravet på minst fyrtio poäng, motsvarande två terminers studier, i svenska för att antas.
- Vi ska se över kraven och diskutera ett nytt upplägg av utbildningen, säger Görel Bergman-Claeson.

Hon är bekymrad över att allt fler gymnasieelever väljer bort främmande språk.
- Det innebär att ännu färre läser dem på universitetsnivå. Idag är det bara undervisningen i engelska som det är kö till på svenska högskolor.
Också Mats Eskhult, universitetslektor i semitiska språk i Uppsala, är bekymrad över bristen på översättningar till och från arabiska.
- Ju fler som förmedlar kunskap över kultur- och språkgränserna desto bättre.

Å andra sidan har han de senaste åren märkt ett ökat intresse för orientalistikprogrammet vid Uppsala universitet. Cirka hälften av studenterna har med sig arabiska hemifrån.
- Jag ser det som ganska naturligt att man vill utbilda sig i den kultur där man har sina rötter.
Men trots dagens tämligen dystra siffror vad beträffar översättningarna finns det ljuspunkter i sikte. I fjor bildades ett regionalt översättarcenter i Beirut med målsättningen att öka utgivningen av kvalificerade översättningar av vetenskapliga texter.

Rawia Morra är palestinska, född i Beirut och bosatt i Sverige sedan 1985. Hon arbetar som författare och översättare. Just nu översätter hon tv-program för Utbildningsradion men arbetar också med att bedöma ansökningar från Författarfonden.
- De två är i stort sett de enda som betalar skäligt för den här typen av arbete. Annars utgår folk ofta från att jag ska översätta gratis. Det visar vilken status arabiska har i Sverige, säger hon bistert.
Men också hon ser, i likhet med Tetz Rooke, en ljusning vad beträffar ökningen av översättningar.
- Dessutom skrivs det mer böcker än någonsin på arabiska av arabisktalande författare bosatta i Sverige.

Författarfonden, som delar ut arbetsstipendier, bekräftar uppgiften. Fonden får in cirka 1000 ansökningar om året varav cirka tjugo av författare som skriver på arabiska, som är det största främmande "författarspråket" i Sverige, tätt följt av persiska och kurdiska.

Cirka 20 procent av ansökningarna beviljas, i fjor fick fem arabisktalande författare stipendier.
- Det säger något om vilken hög kvalitet det är på deras verk, säger Rawia Morra. Och det innebär också att de förtjänar att översättas i högre utsträckning än idag.