Malmö Opera, oktober 2008: Jesus in i en kundvagn. Han är supersnygg
superstar, förkroppsligad av en teatral prästson från Rottne i stora
solglasögon och bar överkropp under den vita satängrocken med
sjuttiotalssnitt och silverdetaljer. Ola Salo har långt hår och sådant där
Jesus-skägg.
En journalist utbrister till en annan på pressvisningen av ”Jesus Christ
Superstar”: ”Han sjunger ju så bra. Och så ser han ju exakt ut som Jesus!”
Men vänta nu. Hur då då? Snickarsonen från Nasaret kan faktiskt lika gärna ha
varit tandlös och frånstötande ful.
– Om man läser mellan raderna i Nya testamentet levde han ett kringflackande
liv ute på vägarna. Vi kan tänka oss att han inte alla gånger hade ett så
vårdat yttre, att han var orakad och rufsig. Vad vi vet var han förmodligen
brunögd och mörk, säger Samuel Byrskog som är professor i Nya testamentet
vid Lunds universitet.
Allt vi har är spekulationer.
– Vi vet ju inget om hans yttre. Det vi vet om gestalten Jesus är det som
finns i evangelierna och detaljerna är ytterst fragmentariska i sin
beskrivning. De är skrivna för att övertyga läsarna om att han är Guds son.
Men de har inte varit upptagna av hans yttre alls. Han såg nog ut som folk
gjorde mest på den tiden, säger Sören Wibeck, producent på P1-programmet
”Människor och tro”. Han har dessutom skrivit en bok om Jesus med
undertiteln ”Jude, Rebell, Gud?”
Sören Wibeck fortsätter:
– Det finns faktiskt en rätt rolig historia, det var en recensent som skrev om
George Stevens film från 1965, ”Mannen från Nasaret” med Max von Sydow i
huvudrollen, att han önskar att han aldrig sett filmen eftersom Jesus hade
sidbena. För det vet väl alla att Jesus hade mittbena!
Genom århundradena har en tydlig och djupt ikoniserad bild av Jesus växt fram:
Den av en bildskön, ljushyad man med blida ögon, långt hår och välvårdat
skägg. Ungefär som Ola Salo. Själv vet han hur han ska förhålla sig till sin
spegelbild i logen.
– Det är ju egentligen ingen som vet hur Jesus såg ut. Däremot finns det en
föreställning om hur Jesus såg ut och den känner jag att jag har kommit rätt
nära, säger han.
På Malmö Opera har kostymansvariga Annsofi Nyberg precis som i
originaluppsättningen av föreställningen tittat in i populärkulturens värld
när hon har dressat Jesus.
– Det är mycket superstar. Jimmy Page och Robert Plant, rock- och popikoner.
Hon berättar att teamet också har pratat med präster för att diskutera hur man
velat avbilda Jesus i rockoperan.
– Vi valde att lägga oss nära de klassiska bilderna och dessutom har vi valt
den vita färgen. Går man tillbaka till medeltiden var Jesus ofta klädd i
rött och blått. Men senare, på 1800-talet, bär han alltid vitt. Vi valde
vitt därför, men också för att det passar Ola Salos silhuett och är en
jättebra färg att synas i på scen.
Jesus på film och i konst har traditionellt varit vacker. För som författaren
och journalisten Sören Wibeck säger:
– Ingen vill avbilda Jesus som en ful människa. En människa som man uppfattar
som god måste också ha ett vackert utseende. Som hjälten i filmen.
Men världens mest avbildade ges naturligtvis också motbilder. En sådan är
Jesus som svart. Fotografen David LaChapelle porträtterade för två år sedan
rapparen Kanye West som en Jesus med törnekrona på omslaget av det
amerikanska musikmagasinet Rolling Stone. En pastisch på filmaffischen med
Willem Dafoe från Martin Scorseses ”Kristi sista frestelse” från 1988. Ett
självklart sätt att tolka in Jesus i samtiden, menar Sören Wibeck.
– Det är en nytolkning, att han är en person för alla oavsett hudfärg. En
indier gör gärna Jesus till en indier, i Latinamerika gör man honom gärna
till en indian och i Japan får han vara japan. Det är ett sätt att göra
honom till en aktuell gestalt i sin egen tid.
Sören Wibeck tillägger:
– Det som är intressant är att schablonbilden för en typisk kristen länge har
varit en vit västerlänning. Men idag har kristendomens tonvikt förändrats
från norra till södra halvklotet. En typisk kristen idag är en svart kvinna
i Nigerias slum eller en färgad kvinna i en brasiliansk favela.
Professor Samuel Byrskog håller med.
– Det finns väl ett behov och en önskan att Jesus oavsett hur han såg ut är
relevant och når fram till också homosexuella eller svarta.
I en utställning om aids porträtterade fotografen Elisabeth Ohlson Wallin en
svart Jesus. Men de Jesusbilder hon har kommit att bli känd för, är de som
ingick i utställningen Ecce Homo. De tolv fotografierna knutna till
bibelcitat där Jesus omges av bögar och transor väckte enorm debatt. I fotot
”Jesu dop” är Jesus blond – men har halverigerad penis. För fotografen själv
var det viktigt att porträttera Jesus yttre som på söndagsskoleplanscherna.
– Poängen var att jag inte ville att Jesus skulle vara kvinna eller ha en
annan hudfärg för jag ville ha exakt samma utseende som den manliga kyrkan
ser Jesus som – för att den skulle ta bilden på allvar. Jag ville ta den
kristna bilden av Jesus som finns i söndagsskolor – den blonda och blåögda
– och plocka in den direkt i den homosexuella miljön. Därför lät jag också
Jesus bära vita kläder.
Elisabeth Ohlson Wallin tror att det hon gjorde – sätta Jesus i en homosexuell
kontext – också är den avbildning av Jesus som kristna har svårast att ta
till sig.
– Vi har laborerat så mycket med vår Jesusbild. Det finns ju t-shirtar där
Jesus är diskjockey. Jag tror man kan göra vad som helst utom
homosexualitet. Det är värre än abort och allting – det är liksom symbolen
för den största synden. Där får Jesus inte vara.