Med döden gläntar Nesser på locket till livet

Eller ett exakt återgivet 60-tal på soliga Närkeslätten, med detaljer som tio-i-topp-låtar, Ulla Bellas köttbullskonserver och Puch-mopeder. Kommissarien van Veeteren eller Kim Novak.
Författaren i bägge fallen heter Håkan Nesser.
- Skillnaden mellan fiktion och realism fascinerar mig. Visst är det lockande att få folk att tro att något verkligen har hänt. Men i deckargenren finns det ofta en massa onödig autenticitet som inte betyder något egentligen. Det är inte som jag är lat och vill slippa research. Men det är klart att det har besparat mig en massa tid.

Nesser är ute på turné för att lansera sin nya bok, "Och Picadilly Circus ligger inte i Kumla", en pendang till succéboken "Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö". Han är rutinerad. Ingen trötthet skymtar i de blå ögonen dagen efter uppläsningen i Malmö.
- Det innebär inget större lidande. Men man får inte göra det för ofta. Man kan bli så trött på att upprepa sig. Jag är ju lärare i grunden så jag känner igen känslan.
Men jobbet som lärare i engelska och svenska har han kunnat överge för att ägna sig åt skrivandet på heltid. Idag är Håkan Nesser en storsäljare översatt till elva språk med många utmärkelser bakom sig.
En ständigt återkommande fråga vid alla framträdanden är vem som var mördaren i "Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö".
- Det svarar jag inte på. År 2008 ska jag offentliggöra det, myser Håkan Nesser hemlighetsfullt.

Han låter dock ana att den som läser boken noggrant borde kunna räkna ut det. Det finns en tung ledtråd som pekar i en bestämd riktning.
- Men nu när jag håller på att göra ett filmmanus av boken har jag ett problem. Jag måste förklara för regissören vilken ledtråd det är, det är jag inte så glad för.
I "Och Picadilly Circus ligger inte i Kumla" återvänder Nesser till hembygden i Närke. Återigen en berättelse om att växa upp på 60-talet med en mordhistoria inklämd.
- Tematiskt hänger de ihop, det är vuxenblivandet, förlusten av oskuld, men det är ändå olika historier. Antagligen kommer jag att få kritik för att det är samma bok, men jag tycker att de ska ligga nära varandra, säger han och verkar inte allför bekymrad över vad kritikerna ska tycka. Med tolv böcker i bagaget har han hunnit vänja sig.
- Jag är mindre känslig idag. Jag vet att det finns ett stort mått av godtycke. Somliga efterlyser en helt annan bok, det är inte konstruktivt. Som att skicka en sportjournalist på balett.
Egentligen kan man tala om en Närketrilogi. Under mitten av 90-talet publicerade nämligen Ica-kuriren som följetong "Ormblomman från Samaria", en drygt hundrasidig berättelse med samma anslag som i de två romanerna. Förmodligen kommer böckerna att ges ut tillsammans så småningom.

Det rullar på för Nesser. Det närmaste året är fullständigt intecknat. Till hösten väntar en brevroman mellan två kvinnor, "Kära Agnes". Även här är ett brott inblandat. Därefter följer den tionde och garanterat sista boken om van Veeteren, "Fallet G".
- För eller senare måste jag väl skriva en bok som inte är kriminell. Men när döden uppträder i texten lyfter man på locket till något, man får tillfälle att reflektera över livet och sätta tingen på sin spets. Det är en poäng.
Så är det också ett mörkt ackord som präglar Håkan Nessers böcker. Känslan av tillvarons bräcklighet är ständigt närvarande.
- Det är lika bra att erkänna mörkret, det är lättare att leva då. Vi lurar våra barn i skolan att allt är rättvist och demokratiskt. Men livet kan vara svårt.
Vad som ska hända efter van Veeteren, det vet han inte. Håkan Nesser bestämde sig tidigt för att inte skriva fler böcker än tio om den slitne kommissarien:
- Ingen författare har mer att säga än det som ryms i tio böcker. Skriver man för många böcker blir det utvattnat.
Någon brådska har han i alla fall inte, han kanske till och med drar sig tillbaka som författare.
- Det är fördelen med att ha skrivit så mycket, jag behöver inte känna att jag måste klämma fram ännu en bok.


Håkan Nessers böcker
Koreografen (Norstedts, 1988)
Det grovmaskiga nätet (1993)
Borkmans punkt (1994)
Återkomsten (1995)
Barins triangel (1996)
Kvinna med födelsemärke (1996)
Kommissarien och tystnaden (1997)
Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö (1998)
Münsters fall (1998)
Carambole (1999)
Flugan och evigheten (1999)
Ewa Morenos fall (2000)
Och Picadilly Circus ligger inte i Kumla (2002)