Ett fiktivt land någonstans i Nordeuropa, ett regnigt och slaskigt Maardam med platser som Morgenstraat, Ockfener Plejn och Grote Torg.
Eller ett exakt återgivet 60-tal på soliga Närkeslätten, med detaljer som
tio-i-topp-låtar, Ulla Bellas köttbullskonserver och Puch-mopeder.
Kommissarien van Veeteren eller Kim Novak.
Författaren i bägge fallen heter Håkan Nesser.
- Skillnaden mellan fiktion och realism fascinerar mig. Visst är det lockande
att få folk att tro att något verkligen har hänt. Men i deckargenren finns
det ofta en massa onödig autenticitet som inte betyder något egentligen. Det
är inte som jag är lat och vill slippa research. Men det är klart att det
har besparat mig en massa tid.
Nesser är ute på turné för att lansera sin nya bok, "Och
Picadilly Circus ligger inte i Kumla", en pendang till succéboken "Kim
Novak badade aldrig i Genesarets sjö". Han är rutinerad. Ingen
trötthet skymtar i de blå ögonen dagen efter uppläsningen i Malmö.
- Det innebär inget större lidande. Men man får inte göra det för ofta. Man
kan bli så trött på att upprepa sig. Jag är ju lärare i grunden så jag
känner igen känslan.
Men jobbet som lärare i engelska och svenska har han kunnat överge för att
ägna sig åt skrivandet på heltid. Idag är Håkan Nesser en storsäljare
översatt till elva språk med många utmärkelser bakom sig.
En ständigt återkommande fråga vid alla framträdanden är vem som var mördaren
i "Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö".
- Det svarar jag inte på. År 2008 ska jag offentliggöra det, myser Håkan
Nesser hemlighetsfullt.
Han låter dock ana att den som läser boken noggrant borde kunna räkna ut det.
Det finns en tung ledtråd som pekar i en bestämd riktning.
- Men nu när jag håller på att göra ett filmmanus av boken har jag ett
problem. Jag måste förklara för regissören vilken ledtråd det är, det är jag
inte så glad för.
I "Och Picadilly Circus ligger inte i Kumla" återvänder Nesser till
hembygden i Närke. Återigen en berättelse om att växa upp på 60-talet med en
mordhistoria inklämd.
- Tematiskt hänger de ihop, det är vuxenblivandet, förlusten av oskuld, men
det är ändå olika historier. Antagligen kommer jag att få kritik för att det
är samma bok, men jag tycker att de ska ligga nära varandra, säger han och
verkar inte allför bekymrad över vad kritikerna ska tycka. Med tolv böcker i
bagaget har han hunnit vänja sig.
- Jag är mindre känslig idag. Jag vet att det finns ett stort mått av
godtycke. Somliga efterlyser en helt annan bok, det är inte konstruktivt.
Som att skicka en sportjournalist på balett.
Egentligen kan man tala om en Närketrilogi. Under mitten av 90-talet
publicerade nämligen Ica-kuriren som följetong "Ormblomman
från Samaria", en drygt hundrasidig berättelse med samma anslag
som i de två romanerna. Förmodligen kommer böckerna att ges ut tillsammans
så småningom.
Det rullar på för Nesser. Det närmaste året är fullständigt intecknat. Till
hösten väntar en brevroman mellan två kvinnor, "Kära
Agnes". Även här är ett brott inblandat. Därefter följer den tionde och
garanterat sista boken om van Veeteren, "Fallet G".
- För eller senare måste jag väl skriva en bok som inte är kriminell. Men när
döden uppträder i texten lyfter man på locket till något, man får tillfälle
att reflektera över livet och sätta tingen på sin spets. Det är en poäng.
Så är det också ett mörkt ackord som präglar Håkan Nessers böcker. Känslan av
tillvarons bräcklighet är ständigt närvarande.
- Det är lika bra att erkänna mörkret, det är lättare att leva då. Vi lurar
våra barn i skolan att allt är rättvist och demokratiskt. Men livet kan vara
svårt.
Vad som ska hända efter van Veeteren, det vet han inte. Håkan Nesser bestämde
sig tidigt för att inte skriva fler böcker än tio om den slitne
kommissarien:
- Ingen författare har mer att säga än det som ryms i tio böcker. Skriver man
för många böcker blir det utvattnat.
Någon brådska har han i alla fall inte, han kanske till och med drar sig
tillbaka som författare.
- Det är fördelen med att ha skrivit så mycket, jag behöver inte känna att jag
måste klämma fram ännu en bok.
Håkan Nessers böcker
Koreografen (Norstedts, 1988)
Det grovmaskiga nätet (1993)
Borkmans punkt (1994)
Återkomsten (1995)
Barins triangel (1996)
Kvinna med födelsemärke (1996)
Kommissarien och tystnaden (1997)
Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö (1998)
Münsters fall (1998)
Carambole (1999)
Flugan och evigheten (1999)
Ewa Morenos fall (2000)
Och Picadilly Circus ligger inte i Kumla (2002)
FAKTA
Håkan Nessers böcker
Koreografen (Norstedts, 1988)
Det grovmaskiga nätet (1993)
Borkmans punkt (1994)
Återkomsten (1995)
Barins triangel (1996)
Kvinna med födelsemärke (1996)
Kommissarien och tystnaden (1997)
Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö (1998)
Münsters fall (1998)
Carambole (1999)
Flugan och evigheten (1999)
Ewa Morenos fall (2000)
Och Picadilly Circus ligger inte i Kumla (2002)