I Sverige har de tre böckerna i Millenium-serien tillsammans sålt tre miljoner
exemplar. I Danmark en miljon och i Norge en. Och tack vare bokmässor,
marknadsföring och ryktesspridning, sjunger snart hela världen med i
hyllningskören. Hittills har förlag i 38 länder köpt rättigheterna.
– De senaste tillskotten är Thailand och Indonesien. Norstedts har snart inga
länder kvar att sälja Stieg Larsson-böckerna till, berättar Magdalena
Hedlund, litterär agent på Norstedts Agency.
Henning Mankell har med sina 25 miljoner sålda böcker naturligtvis banat väg
för Stieg Larsson, liksom Mankells föregångare Sjöwall och Wahlöö.
Men vad är det, förutom det svenska deckarundret, som gör att åtta miljoner
människor världen över inte kan lägga ifrån sig Millennium-trilogin?
– Stieg Larsson skriver i en lite mer anglosaxisk stil än till exempel
Mankell. Historien är snabbare och mer plot-driven, säger Magdalena Hedlund.
Och så har han två fantastiska karaktärer i journalisten Mikael Blomkvist
och hackaren Lisbeth Salander.
Christopher MacLehose, förläggare på Quercus Publishing &
MacLehose Press var den som publicerade Wallanderdeckarna i England. Han
berättar hur förlag efter förlag i England refuserat Stieg Larssons trilogi
innan den blev publicerad. Lite som det var i Sverige, där Piratförlaget
nobbade.
– Många förläggare som på en gång får tre tjocka böcker i sin hand känner att
livet är för kort för att översätta dem. Och i branschen säger man ofta att
det tar fyra böcker för en författare att slå igenom – och här skulle det
definitivt inte bli mer än tre.
Men Christopher MacLehose trodde på böckerna. Ett smart drag: i England har
första delen, ”The Girl With the Dragon Tattoo”, sålt 250 000 exemplar på
knappt ett år. Vilket är enormt för en utländsk författare.
Likadant är det i USA, säger han, där böckerna sålt 200 000 exemplar.
– Stieg Larsson var en författare, journalist och människa som förtjänade att
publiceras. Jag kunde inte släppa den första boken. Och när ingen kan lägga
ifrån sig böckerna, då är det exceptionellt, en på miljonen! I Sverige har
ni tur att ha flera författare som kan skriva så.
– Nu ska böckerna översättas till kinesiska och koreanska – och det ska bli
spännande att se hur det går där. I Brasilien sålde den första upplagan slut
direkt. Den var på 20 000, vilket är jättemycket där.
Hur kommer det sig att Stieg Larsson blir så stor i England? Och BBC:s
Wallanderserie? När ni engelsmän gör utmärkta deckare själva?
– Jag tror att de engelska läsarna vill få omväxling och bli underhållna av
nya författare. Och läser de något från ett annat land kan de på samma gång
upptäcka en ny kontext och en ny kultur.
De engelska läsarna läser gärna i Agatha Christies tradition – de gillar
polisutredningens struktur, att följa hur ett brott sakta nystas upp.
– Men utredningen behöver inte göras av en polis – det kan lika gärna vara en
ganska märklig journalist och en ännu märkligare researcher. Stieg Larsson
var specialist på engelska deckare – han hade läst alla och studerat genren
ingående. Så det var ingen överraskning att hans första stora roman blev en
omatchad succé. Dessutom gör hans arbete på Expo honom till ett litterärt
helgon. Man kan säga att Stieg Larsson dog av sitt arbete – av sin vilja att
förbättra samhället. Både han och Mankell är ovanliga och osjälviska – de
skriver om det som är fel i deras land.
Förutom svenskarna är fransmännen de som hittills köpt flest Stieg
Larsson-böcker.
4 000 sålda per dag. 2,5 miljoner exemplar totalt sedan maj 2006. Fransmännen
är dessutom de enda så här långt som förutom trilogin kan läsa en bok om
själva fenomenet Stieg Larsson.
Den franske deckarförfattaren Guillaume Lebeau har rest i Stieg Larssons
fotspår och skrivit ”Le quatrième manuscrit” (Det fjärde manuskriptet), en
kriminalromanaktig bok som kom ut för ett par månader sedan. Titeln syftar
på det omtalade fjärde manuskript som ska finnas gömt i en dator på Expos
redaktion. Men Guillaume Lebeau gör även avstickare till Norrland där han
besöker Stieg Larssons hemby.
Har Stieg Larsson som person egentligen någon betydelse för
Millenniumhysterin?
– Jag tror inte det. Men man borde prata mer om hans liv – ju mer jag får veta
desto intressantare blir hans böcker.
– Tyvärr blir det inga fler böcker. Men man kan ha mer nöje av
Milleniumtrilogin om man känner till författaren och lär sig mer om
extremhögern och om Sverige. Då fungerar Stieg Larssons liv som en nyckel.
Guillaume Lebeau tycker det är tråkigt att franska tidningar mest har
fokuserat på den utdragna historien om Stieg Larssons testamente och
konflikten mellan Stieg Larssons livskamrat Eva Gabrielsson och hans bror
och far.
– Stieg Larsson har ägnat sitt liv åt att skriva och att slåss mot
extremhögern. Det gör honom till en hjälte. Han var en ovanlig människa och
det borde uppmärksammas mer.
Vad är det i Millenniumtrilogin som är så speciellt?
– Hemligheten bakom böckernas framgång ligger utan tvekan på Lisbeth Salanders
små axlar. Hon har en komplex karaktär, hon är stark samtidigt som hon är
ett offer i det ekonomiska och sociala systemet.
Det var när Stieg Larsson funderade över hur Pippi Långstrump skulle vara som
vuxen som Lisbeth Salanders karaktär skapades. Resultatet blev en
omyndigförklarad asocial individ, som blivit utsatt för övergrepp och
tvångsvård. Men som mot alla odds vuxit upp till världens bästa datahacker.
Huvudintrigen är att det pågår en stor konspiration mot Lisbeth Salander –
där hennes far är inblandad. Hennes drivkraft är att hämnas på sin pappa –
som misshandlade hennes mor.
Lisbeth Salander verkar i det närmaste övernaturlig?
– Hon är en ny sorts figur i deckargenren, både bräcklighet och styrka. Utan
henne vore Millenniumtrilogin ingenting. Folk känner omedelbar empati för
henne. Lisbeth Salander är Stieg Larssons största verk – han har skapat en
person utanför normen. Tack vare henne står man ut med både böckernas längd
och ett språk som inte är särskilt fulländat.
Identifierar de franska männen sig med journalisten Mikael Blomkvist?
– Man tror att det är han som är hjälten, historiens motor. Men snabbt och
listigt kommer Lisbeth Salander med i dansen. Hon kör om Blomqvist, i hennes
närvaro blir han alldeles utsuddad. Många män i Frankrike är kära i Lisbeth
Salander. Men vill de bli som Mikael Blomkvist? Jag tror inte det. De
avundas inte honom. Han är billig och känner inte något för någon människa.
– Egentligen har Mikael Blomkvist den lättfotade kvinnans alla karaktärsdrag
och Lisbeth Salander har den styrka och virilitet som manliga deckarhjältar
brukar ha. När han kastar om deras roller skapar han något nytt – det är
hemligheten bakom succén. Man hade ännu inte läst deckare som var
konstruerade så.
Vilken bild av Sverige tycker du att böckerna förmedlar?
– Jag är själv deckarförfattare, så jag kan göra skillnad mellan verkligheten
och vad som förmedlas i böckerna. Men vad som framträder tydligt är att
Sverige brottas med samma problem som andra länder. Det är inte vad vi i
Frankrike förväntar oss – den svenska modellen har ju alltid presenterats
här som en perfekt modell. De socialistiska och socialdemokratiska partierna
har utmålat Sverige som paradiset på jorden. Men Stieg Larsson sätter
fingret på problemen. Millennium är brännande politik – diskussionen om Säpo
till exempel.
”Le quatrième manuscrit” (förlaget Toucan) har funnits i franska bokhandlar i
ett par månader. Guillaume Lebeau har ännu inga försäljningssiffror
– men enligt de bokhandlare han har pratat med finns det ett intresse.
Just nu håller Guillaume Lebeau på med en tv-dokumentär för den
internationella kanalen Troisiéme Rue. Programmet handlar om skandinaviska
deckare med Millenniumtrilogin som utgångspunkt, och ska sändas i samband
med att den första Millenium-filmen har premiär i februari.