Millennium för miljoner

Samtidigt.
Läsare över hela världen tycks ha svårt att lägga ifrån sig Stieg Larssons Millenniumtrilogi och i slutet på februari är det premiär på den första av filmerna. Julia Svensson tar reda på vad som egentligen är så fantastiskt med historien.

I Sverige har de tre böckerna i Millenium-serien tillsammans sålt tre miljoner exemplar. I Danmark en miljon och i Norge en. Och tack vare bokmässor, marknadsföring och ryktesspridning, sjunger snart hela världen med i hyllningskören. Hittills har förlag i 38 länder köpt rättigheterna.

– De senaste tillskotten är Thailand och Indonesien. Norstedts har snart inga länder kvar att sälja Stieg Larsson-böckerna till, berättar Magdalena Hedlund, litterär agent på Norstedts Agency.

Henning Mankell har med sina 25 miljoner sålda böcker naturligtvis banat väg för Stieg Larsson, liksom Mankells föregångare Sjöwall och Wahlöö.

Men vad är det, förutom det svenska deckarundret, som gör att åtta miljoner människor världen över inte kan lägga ifrån sig Millennium-trilogin?

– Stieg Larsson skriver i en lite mer anglosaxisk stil än till exempel Mankell. Historien är snabbare och mer plot-driven, säger Magdalena Hedlund. Och så har han två fantastiska karaktärer i journalisten Mikael Blomkvist och hackaren Lisbeth Salander.

Christopher MacLehose, förläggare på Quercus Publishing & MacLehose Press var den som publicerade Wallanderdeckarna i England. Han berättar hur förlag efter förlag i England refuserat Stieg Larssons trilogi innan den blev publicerad. Lite som det var i Sverige, där Piratförlaget nobbade.

– Många förläggare som på en gång får tre tjocka böcker i sin hand känner att livet är för kort för att översätta dem. Och i branschen säger man ofta att det tar fyra böcker för en författare att slå igenom – och här skulle det definitivt inte bli mer än tre.

Men Christopher MacLehose trodde på böckerna. Ett smart drag: i England har första delen, ”The Girl With the Dragon Tattoo”, sålt 250 000 exemplar på knappt ett år. Vilket är enormt för en utländsk författare.

Likadant är det i USA, säger han, där böckerna sålt 200 000 exemplar.

– Stieg Larsson var en författare, journalist och människa som förtjänade att publiceras. Jag kunde inte släppa den första boken. Och när ingen kan lägga ifrån sig böckerna, då är det exceptionellt, en på miljonen! I Sverige har ni tur att ha flera författare som kan skriva så.

– Nu ska böckerna översättas till kinesiska och koreanska – och det ska bli spännande att se hur det går där. I Brasilien sålde den första upplagan slut direkt. Den var på 20 000, vilket är jättemycket där.

Hur kommer det sig att Stieg Larsson blir så stor i England? Och BBC:s Wallanderserie? När ni engelsmän gör utmärkta deckare själva?

– Jag tror att de engelska läsarna vill få omväxling och bli underhållna av nya författare. Och läser de något från ett annat land kan de på samma gång upptäcka en ny kontext och en ny kultur.

De engelska läsarna läser gärna i Agatha Christies tradition – de gillar polisutredningens struktur, att följa hur ett brott sakta nystas upp.

– Men utredningen behöver inte göras av en polis – det kan lika gärna vara en ganska märklig journalist och en ännu märkligare researcher. Stieg Larsson var specialist på engels­ka deckare – han hade läst alla och studerat genren ingående. Så det var ingen överraskning att hans första stora roman blev en omatchad succé. Dessutom gör hans arbete på Expo honom till ett litterärt helgon. Man kan säga att Stieg Larsson dog av sitt arbete – av sin vilja att förbättra samhället. Både han och Mankell är ovanliga och osjälviska – de skriver om det som är fel i deras land.

Förutom svenskarna är fransmännen de som hittills köpt flest Stieg Larsson-böcker.

4 000 sålda per dag. 2,5 miljoner exemp­lar totalt sedan maj 2006. Fransmännen är dessutom de enda så här långt som förutom trilogin kan läsa en bok om själva fenomenet Stieg Larsson.

Den franske deckarförfattaren Guillaume Lebeau har rest i Stieg Larssons fotspår och skrivit ”Le quatrième manuscrit” (Det fjärde manuskriptet), en kriminalromanaktig bok som kom ut för ett par månader sedan. Titeln syftar på det omtalade fjärde manuskript som ska finnas gömt i en dator på Expos redaktion. Men Guillaume Lebeau gör även avstickare till Norrland där han besöker Stieg Larssons hemby.

Har Stieg Larsson som person egentligen någon betydelse för Millenniumhysterin?

– Jag tror inte det. Men man borde prata mer om hans liv – ju mer jag får veta desto intressantare blir hans böcker.

– Tyvärr blir det inga fler böcker. Men man kan ha mer nöje av Milleniumtrilogin om man känner till författaren och lär sig mer om extremhögern och om Sverige. Då fungerar Stieg Larssons liv som en nyckel.

Guillaume Lebeau tycker det är tråkigt att franska tidningar mest har fokuserat på den utdragna historien om Stieg Larssons testamente och konflikten mellan Stieg Larssons livskamrat Eva Gabrielsson och hans bror och far.

– Stieg Larsson har ägnat sitt liv åt att skriva och att slåss mot extremhögern. Det gör honom till en hjälte. Han var en ovanlig människa och det borde uppmärksammas mer.

Vad är det i Millenniumtrilogin som är så speciellt?

– Hemligheten bakom böckernas framgång ligger utan tvekan på Lisbeth Salanders små axlar. Hon har en komplex karaktär, hon är stark samtidigt som hon är ett offer i det ekonomiska och sociala systemet.

Det var när Stieg Larsson funderade över hur Pippi Långstrump skulle vara som vuxen som Lisbeth Salanders karaktär skapades. Resultatet blev en omyndigförklarad asocial individ, som blivit utsatt för övergrepp och tvångsvård. Men som mot alla odds vuxit upp till världens bästa datahacker. Huvudintrigen är att det pågår en stor konspiration mot Lisbeth Salander – där hennes far är inblandad. Hennes drivkraft är att hämnas på sin pappa – som misshandlade hennes mor.

Lisbeth Salander verkar i det närmaste övernaturlig?

– Hon är en ny sorts figur i deckargenren, både bräcklighet och styrka. Utan henne vore Millenniumtrilogin ingenting. Folk känner omedelbar empati för henne. Lisbeth Salander är Stieg Larssons största verk – han har skapat en person utanför normen. Tack vare henne står man ut med både böckernas längd och ett språk som inte är särskilt fulländat.

Identifierar de franska männen sig med journalisten Mikael Blomkvist?

– Man tror att det är han som är hjälten, historiens motor. Men snabbt och listigt kommer Lisbeth Salander med i dansen. Hon kör om Blomqvist, i hennes närvaro blir han alldeles utsuddad. Många män i Frankrike är kära i Lisbeth Salander. Men vill de bli som Mikael Blomkvist? Jag tror inte det. De avundas inte honom. Han är billig och känner inte något för någon människa.

– Egentligen har Mikael Blomkvist den lättfotade kvinnans alla karaktärsdrag och Lisbeth Salander har den styrka och virilitet som manliga deckarhjältar brukar ha. När han kastar om deras roller skapar han något nytt – det är hemligheten bakom succén. Man hade ännu inte läst deckare som var konstruerade så.

Vilken bild av Sverige tycker du att böckerna förmedlar?

– Jag är själv deckarförfattare, så jag kan göra skillnad mellan verkligheten och vad som förmedlas i böckerna. Men vad som framträder tydligt är att Sverige brottas med samma problem som andra länder. Det är inte vad vi i Frankrike förväntar oss – den svenska modellen har ju alltid presenterats här som en perfekt modell. De socialistiska och socialdemokratiska partierna har utmålat Sverige som paradiset på jorden. Men Stieg Larsson sätter fingret på problemen. Millennium är brännande politik – diskussionen om Säpo till exempel.

”Le quatrième manuscrit” (förlaget Toucan) har funnits i franska bokhandlar i ett par månader. Guillaume Lebeau har ännu inga försäljningssiffror – men enligt de bokhandlare han har pratat med finns det ett intresse.

Just nu håller Guillaume Lebeau på med en tv-dokumentär för den internationella kanalen Troisiéme Rue. Programmet handlar om skandinaviska deckare med Millenniumtrilogin som utgångspunkt, och ska sändas i samband med att den första Millenium-filmen har premiär i februari.

Relaterade artiklar
blog comments powered by Disqus

Författare: Julia Svensson
Publicerad 26 mars 2010 15.28
Uppdaterad 26 mars 2010 15.28

Samtidigt
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu