BRYSSEL. Vi sitter mittemot varandra på restaurang Klow. Vid våra fötter har
en trött foxterrier lagt sig tillrätta. Mellan oss på bordet ligger en
urriven tidningsnotis från den 10 januari 1929, som förkunnar att tidningen
Petit Vingtième ska skicka stjärnreportern Tintin till det sovjetiska
Ryssland. Innan jag hinner säga något kommer hovmästaren. Tintin tvekar.
Hm... jag vill ha... szlaszeck med champinjoner...
Vad är det? undrar jag.
Jag tror... bakbenet på en ung...Äsch! Strunt i det! Jag nöjer mig med ett
glas szprädj...
Snart står glasen på bordet, vi skålar och sitter tysta en stund.
Vad drömde du om att bli? undrar jag till slut.
Scout!...Jag har alltid älskat friluftsliv...Om jag inte hade blivit
journalist... Ah... scoutpatrullen!...
Varför blev du journalist?
Tja...de erbjöd mig en resa till Sovjet...med allt betalt!... och du ser själv
första serierutan: de lanserar mig som en av tidningens allra bästa
reportrar!...Vem kan motstå?
Hur tycker du att det gick?
Åh äh...det gick väl bra... Det hände inte mycket nyhetsmässigt i Sovjet den
vintern...
Tintin, vi har kollat i gamla Sydsvenskan och det stämmer inte:
När krigshjälten general Slaschew mördades i Moskva den 15 januari 1929 stod
Tintin och provade en kostym i gränsbyn Stolbcy.
När Sovjet skickade en hotfull not till Polens ambassadör veckan därpå, och
läget mellan länderna såg ut att hetta till, hade Tintin fortfarande inte
hunnit ut ur skrädderiet.
När Stalin två veckor senare sparkade ut sin gamle vapendragare Leo Trotskij
var Tintin upptagen med att jaga ett tåg - för att "få en
plats i restaurangvagnen".
Och när den sovjetiske diktatorn började skicka oskyldiga bönder till
slavläger i Sibirien...
Vänta lite!...Kulaker hette de där bönderna!...Jag var hemma hos en
kulak!...Räddade hans familj...
Men du skrev inget i tidningen om det.
Jag skrev en artikel!... Titta längst ner på sidan 38 i "Tintin
i Sovjet" så får du se...
Vad gjorde du med artikeln?
Jag... Åh...jag postade den väl till Norbert Wallez i Bryssel,
chefredaktören...
Fel. Du tänkte posta den. Men så sade du "Äsch" och
gick till sängs i stället.
Annat kom emellan!...det ser du själv i albumet...Och i de andra böckerna...om
du har läst dom...
Hela tiden kommer något emellan. Faktum är att ingen har sett dig skriva en
artikel sedan våren 1929.
Men...på sidan två i "Det sönderslagna örat"...
jag springer faktiskt ut med block och penna!...Intervjuar detektiverna
Dupond och Dupont om stölden på Etnografiska museet...
"Låt oss se vad tidningarna skriver om affären", säger du
nyfiket till Milou nästa morgon. Verkar inte som om du har skrivit något
själv precis.
Men se här!...Jag har tagit med mig... Kolonialpressen från 1930: "Ung
journalist utför stordåd" står det!...Kongo...Det var jag
det...
Som fångade bovar ja. Men tidningsartiklar?
Och se här i "Den mystiska stjärnan"!...På sidan 14 ska
expeditionen ge sig av till Ishavet med kapten Haddocks skuta... här står
det tydligt att "den unge journalisten Tintin kommer att representera
pressen"...
Representation - det var krogbesöket i Akureyri. Ni spottade inte i glaset, du
och Haddock och kapten Chester. Vad sa redaktionschefen om den notan?
Jag drack bara sodavatten...
Och du skickade inte hem någon artikel.
Jag fick en dator av Kalkyl i julas... Och spelet "Beyond Good and Evil".
Hjältinnan Jade är journalist... Hon spionerar på de onda i Alpha
Section...Lämnar aldrig artiklar!... Varför är du efter just mig?...
Jag vill bara veta vad som gick snett med en lovande journalist. Det är
gåtfullt. Du är gåtfull. Öppnar dig aldrig. En del säger att du inte har
några inre egenskaper.
Var skulle de få plats?...En alkoholiserad sjökapten... en stollig
hörselskadad professor... två korkade buskisdeckare...Vad kunde Tintin
hoppas på för karaktär i den djurparken?...
Ibland verkar det nästan som om du hellre hade fortsatt som scout.
Åh!... Scoutlivet... patrullen... frisk luft! Rejäla tag... Fina kamrater...
Sådant kan en journalist också få uppleva.
Sapristi!... Okej... Jag ska berätta... Titta på den här serierutan i
Sovjetalbumet!... Vad ser du?...
Jag ser en reporter som kämpar med sin text.
Precis!... Vet du hur det känns att slita i timmar och bara få fram ett par
enstaka färdiga meningar?... En mardröm!...det är vad det är...skrivkramp...
Aldrig mer!...inte en rad till...
Tintin, hallå, förlåt. Jag visste inte. Här, torka tårarna nu.
Uh...uhu... tack!... Kan man få ett glas szprädj till?...
Foxterriern under bordet rycker till. Gläfser. Tintin suckar.
Jaja... du har rätt... Jag tar sodavatten...