– Svea hovrätt har i och för sig beslutat att en rättegång ska tas om på grund av jäv, säger Barbro Thorblad, chef för Domstolsverket. Men domstolen säger inte att det automatiskt är jäv om man sitter med i en polisnämnd. Det kan vara ett problem, men det behöver inte vara det.
Hon tycker inte det behöver medföra stora problem att så många nämndemän också är polispolitiker.
– Jag utgår ifrån att man informerar om uppdragen som nämndeman och ledamot kan komma i konflikt med varandra. Och man ska hellre informera en gång för mycket än en gång för lite.
I dagarna får samtliga nämndemän i landet personliga brev från Domstolsverket där kravet på opartiskhet betonas. Enligt Domstolsverkets egna listor rör det sig om 9 624 personer.
– Vi går nu också ut med brev till alla nämndemän där vi påminner om informationen och redovisa några av de överväganden som Svea Hovrätt gjorde i det så kallade Södertäljemålet, säger Barbro Thorblad. Men en viktig kommunikation är också den som sker mellan den enskilde nämndemannen och ordföranden inför en förhandling.
Justitieminister Beatrice Ask (M) tillsatte i somras en särskild utredning som ska se över systemet med nämndemän. Enligt Ask ingår det i direktiven att även titta på jävssituationer.
Inte heller justitieministern anser att en person automatiskt diskvalificeras från uppdrag som nämndeman om han eller hon sitter i en polisnämnd eller polisstyrelse.
Bland Sveriges juristdomare finns en stark opinion mot de politiskt tillsatta lekmannadomarna. Enligt en enkät som SVT gjort vill sex av tio professionella domare avskaffa nämndemannasystemet. I juli föreslog nio chefer för hovrätter och kammarrätter att nämndemännen tas bort i de högre instanserna (hovrätter och kammarrätter).
Beatrice Ask vill inte föregripa utredningen som ska vara klar först i sommar. Men justitieutskottets ordförande Morgan Johansson (S) vill absolut att systemet ska bestå.
- Det folkliga inflytandet i domstolarna är viktigare än någonsin när samhällsklyftorna ökar, säger han.