För tio år sedan fanns inga alpackor i Sverige, idag kan man tala om en svensk stam. Svenska alpackaföreningen gissar att vi har omkring tusen alpackor i landet, uppfödaren Leif Remse tror att det snarare handlar om det tredubbla.
Men det är svårt att ta reda på hur många exotiska djur som finns i landet. Ingen av dem som Sydsvenskan har talat med på Jordbruksverket, länsstyrelsen eller det veterinära företaget Svenska Djurhälso-vården kan ta fram några siffror.
Varje djurimport regi-streras, men ingen räknar hur många djur som sedan föds och dör inom landet.
Johanna Geust är veterinärinspektör på Jordbruksverkets enhet för häst, fjäderfä och vilt, och behöver inga siffror för att påstå att intresset för ovanliga djur är stort.
– Alpackor är populärast. Sedan finns det ju lamor och vattenbufflar också. Och några få kameler, säger Johanna Geust.
Länsstyrelsen i Skåne handlägger just nu ett ärende som rör bisonoxar. Det nordamerikanska präriedjuret har blivit populärt tack vare sitt tunna skinn och fettsnåla kött.
Men att importera djur är aldrig riskfritt. Trots att det finns krav på att djuren ska testas för olika sjukdomar finns alltid risk att de för med sig smittor. Johanna Geust är särskilt orolig för att alpackaimporten ska föra med sig tuberkulos.
– Tuberkulos vill vi absolut inte ha in i Sverige, säger hon. Det är en sjukdom som kan smitta både djur och människor, och vi gör allt för att förhindra att den sprids i Sverige.
I somras avlivades två alpackor i Sverige eftersom Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) misstänkte att djuren bar på smittan. Alpackorna hade importerats från Storbritannien, som enligt SVA har växande problem med den smittsamma infektionssjukdomen.
Ett problem när det gäller tuberkulos hos kameldjur har varit att hudtesterna som finns inte är tillförlitliga.
På Jordbruksverket välkomnar man nu utvecklandet av ett nytt test som istället ska göras med hjälp av blodprov.
Ett annat problem är att Jordbruksverket idag inte har rätt att kräva tester för alla sjukdomar som man är orolig för. Detta på grund av EU-regler, som finns för att undanröja handelshinder: dyra tester ska inte skapa olika villkor för medlemsländerna.
I Sverige ansvarar Svenska Djurhälsovården för att ta fram rekommendationer för dem som importerar.
Den enskilde köparen kan alltid själv ta initiativ till att testa sina djur och ställa krav på extra provtagning inför en import.