VEN. På gångarna ligger krossat snäckskal och glittrar som stjärnor mot
mullen.
– Trädgården skulle vara himlens spegel, föreställa Edens lustgård, säger
Ville Flensburg som varit med om att återskapa Tycho Brahes trädgård på Ven.
Den är symmetrisk och följer diagonalerna öst-väst, nord-syd. Runt om går en
vall som symboliserar gränsen mellan det goda, ordningen, och det onda
bortom människans kontroll. Buxbomshäckar markerar var slottet en gång stod.
– Tycho Brahe trodde att människan var satt att styra över det jordiska. Och
vad människan skapade på jorden skulle reflektera den himmelska ordningen,
säger Ville Flensburg.
Det finns inte mycket dokumenterat om vilka växter som Tycho Brahe hade i
trädgården. För att kunna rekonstruera den har trädgårdsmästarna istället
utgått från ett fåtal recept som finns bevarade. Och de har valt växter som
fanns i andra danska trädgårdar vid samma tid, liksom växterna gyllenlack
och madonnaliljor som funnits på ön i hundratals år.
– Det här är en välgrundad hypotes av hur trädgården kan ha sett ut, säger
Ville Flensburg.
Trots att Tycho Brahe är mest känd som astronom var han lika mycket alkemist.
I slottet hade han två laboratorier med sammanlagt sexton ugnar för sina
experiment. För att svalka av dekokterna ledde han rör in och ut ur slottets
källare.
– Tycho Brahe var en empirist och provade sig fram till sanningar. Han var
systematiker precis som Linné. säger Ville Flensburg.
Generellt skrev inte Tycho Brahe ner sina recept. I slutet av 1500-talet fanns
varken patent- eller tryckrätt så det var viktigt att recepten inte hamnade
i orätta händer. Istället hade Tycho Brahe en egen boktillverkning där han
skrev ner sina astronomiska upptäckter. För det fanns en mölla som både
kunde göra papper av lump, garva läder och mala mjöl.
– Anläggningarna fungerade väl, delvis eftersom Tycho Brahe tvingade alla
öborna att arbeta gratis ett par dagar i veckan, säger Ville Flensburg.
I trädgården står växterna i tydlig ordning. Ytterst står träden, därefter
kommer medicinalväxter, kryddor och praktväxter.
– Där ser du några riktigt fräsiga träd. De kommer från plantor som drivits
upp i europeiska trädgårdar som stammar från 1600-talet, säger
trädgårdsentreprenören Per Remberg.
Innanför buxbomshäckarna står praktfulla rosor, det är rosa alba och york and
lancaster. Båda sorterna är tillräckligt gamla för att Tycho Brahe skulle ha
kunnat välja dem. I hjulformade häckar växer idegranar. Formen minner om
tornen som klädde Uraniborg. Inspirationen till slottet kom från resor till
Italien.
– Tycho Brahe var en typisk renässansman. Han var kunnig i allt från
arkitektur till astronomi. Hans trädgård skulle kombinera sinnlighet med
systematik och det har vi försökt återskapa, säger Ville Flensburg.