YSTAD. Drömmen om en rejäl segelbåt har familjen Bjerregaard alltid haft. De
har bytt upp sig långsamt från en liten, till en lite större innan det var
dags för den stooora skutan Alfhild för ett år sedan.
Många turer till Bornholm genom åren har gjort barnen, som nu är tonåringar,
seglingsvana och orädda för sjön. Att ha båt är ett sätt att leva, det
vittnar inte minst Tove Bjerregaard, 14 år, om.
– Jag brukar gå hit efter skolan och lyssna på musik och kanske sova en stund.
Och jag lagar mat ibland, det blir mest nudlar, berättar hon.
Det finns inte mycket till arbetsyta när det ska lagas mat, men familjen
lyckas ändå snabbt fixa ihop en riktig festmåltid. Stefan Bjerregaard
skickar ut order. ”Du skalar lök och du dukar bordet” – medan han flinkt
skivar ostronskivling, som inte är vardagsmat på båten.
– Nej det blir mycket burkmat. Men när man är på sjön smakar all mat väldigt
gott.
Han har ingen förklaring till varför ”sjön suger”. Bara att det är så.
– Jag har alltid jobbat på sjön. Och där är det tre lagade mål mat om dagen
som gäller. Vi blir hungrigare av all frisk luft kanske, gissar Stefan
Bjerregaard, som jobbar motorman på isbrytaren Frej, som just nu ligger i
Luleå.
Den här lunchen står svampmacka till förrätt och wokat fläskkött med grönsaker
och ostronsås med bulgur på menyn. Stefan Bjerregaard gör allting samtidigt.
Skivar ostronskivling, kokar buljongvatten med bulgur, rostar skivat bröd i
ugnen och wokar fläskkött och grönsaker i den stora woken.
Köttet allra först och sen upp med det på wokpannekanten allt eftersom
grönsakerna åker ner efter mjukhetsgrad. Morötter, minimajs, paprika, lök,
purjo, färsk chili, sockerärter, tomater och så vitlök så klart.
– Vitlöken är allra viktigast. Eller kanske chilin, säger han medan de
kittlande dofterna sprider sig och framgångsrikt konkurrerar ut tånglukten
från hamnen.
Råvarorna smakar så mycket att det knappast behövs några kryddor. Bara lite
salt, lite basilika och till sist, ostronsås, som plockar fram och
förstärker det söta.
På en halvtimme är han klar, med lite hjälp av ungdomarna. Till efterrätt? En
burk konserverade persikor serverade med ovispad vispgrädde. Visst blir man
hungrigare ”på sjön”.
Sjön suger: Ett gammalt uttryck som betyder att man får aptit, blir både
hungrig och törstig på sjön. Ska inte förväxlas med uttrycket ”suger” som i
sammanhanget skulle kunna betyda att det är astrist att hänga med i
segelbåte