Det känns så tråkigt. Som att bli tillbakakastad flera år, till den tiden då
Zlatan Ibrahimovic och hans agent körde fulknep för att få sin vilja igenom.
Hittills har de alltid lyckats. Hittills har Zlatans kompetens som
fotbollsspelare gjort att även en Zlatan som gjort sig omöjlig i sin förra
klubb varit attraktiv – men hur länge gäller det? Är Zlatan ens intresserad
av det? Det kan mycket väl vara så att Ibrahimovic ser Milan som sin sista
adress i fotbollslivet och därför inte bryr sig om att han nu tar tillbaka
sitt gamla rykte som en krånglig och bråkig typ med en högljudd agent. Det
rykte som tagit flera år att tvätta bort och ersätta med bilden av en hårt
arbetande och ödmjuk fotbollsspelare.
Den gamla taktiken har alltså återkommit, det har varit väldigt tydligt de
senaste dagarna. Sprickan mellan Zlatan Ibrahimovic och Barcelona blev bara
större för varje dag som gick – och den som av allt att döma har arbetat
hårdast för att fördjupa sprickan har hetat Mino Raiola. Med sina uttalanden
har han gjort det nästintill omöjligt för Zlatan att stanna kvar i Barcelona.
Jag kan faktiskt inte längre förstå varför Zlatan väljer att fortsätta låta
sig representeras av en typ som Mino Raiola. Han har definitivt fått i land
många lukrativa dealar för Zlatan. Många fördelaktiga kontrakt har
signerats, och det är Mino Raiola som har förhandlat fram dem. Samtidigt går
han så ofta över gränsen för det anständiga att det är lätt att häpna.
Att säga att en tränare som bänkar en spelare som kostar 75 miljoner euro bör
uppsöka mentalsjukhus (vilket Mino Raiola gjorde i maj i år) är inte okej.
Men girigheten har uppenbarligen gått före klokheten.
Och nu anser Barcelona att agenten har gått över gränsen.
Redan nu kan Raiolas uppträdande få ekonomiska konsekvenser för honom själv,
eftersom Barcelona hotar med att undersöka om det går att bryta avtalet
klubben har med honom. Frågan är vilka de vidare konsekvenserna kan bli. På
kort sikt kan Zlatan Ibrahimovic bli svår att sälja – på lång sikt kan det
innebära att hans anseende fläckas ner.
Det är klart att Zlatan Ibrahimovic kommer att bli ihågkommen som en av de
bästa fotbollsspelare Sverige bidragit till världsfotbollen med. Men han har
inte jättemånga år kvar i världstoppen. Om ett drygt år fyller han trettio,
och han har inte alls den lätta kropp som exempelvis Henrik Larsson har, som
nästan aldrig hade några förslitningsskador. Zlatan Ibrahimovic har ständigt
ont någonstans och hans kropp kommer inte att orka många ytterligare år på
toppnivå – och den dag han inte längre tillhör världseliten lägger han av.
Det har han sagt många gånger och det finns ingen anledning att misstro
honom.
Jag vill inte se en stor fotbollsspelares minne svärtas av en girig agent som
inte har vett att hålla käften. Jag vill minnas Zlatan som det han mest av
allt alltid har varit – en skön kille med glimten i ögat som spelar
fantastisk fotboll. Därför hoppas jag att Zlatan Ibrahimovic mycket snart
säger upp sitt samarbete med Mino Raiola.
Blir det Milan? Allt tyder på det. Den frostiga relationen mellan Mino Raiola
och Barcelona smittar naturligtvis av sig på Zlatan Ibrahimovic, som även
han gjort sitt för att försämra samarbetet genom att kritisera Pep Guardiola
för dålig kommunikation med honom. Även om Zlatan hade velat stanna i
Barcelona hade det varit svårt. Och hade han verkligen velat det? Hade
Zlatan velat ta ett år på avbytarbänken, med sporadiska inhopp?
I Milan blir han stjärna, där får han spela. Det är en enkel utväg på många
sätt. Milan är inget dåligt lag. Men när Zlatan Ibrahimovic gick till
Barcelona målade han på sätt och vis in sig i en återvändsgränd. Det blir
inte större än i Barcelona, eller möjligtvis Real Madrid. Inga andra lag är
så stjärnspäckade, så självlysande, så spektakulärt bra. Allt är hädanefter
nerköp. Så även Milan.