Blev det den drömmatch vi alla hade hoppats på? Jag tycker det. I TV-studion
efter matchen lät det inte så, det hette att Manchester United var för blekt
och att det aldrig blev match. Visst var Manchester United en besvikelse.
Och visst är det svårt att leva upp till förväntningar när de ser ut som de
gjorde inför den här matchen. Men mitt svar är ändå ett och självklart:
Naturligtvis blev det en drömmatch. Det fanns inga möjligheter för den här
matchen att bli något annat, inte när världens bästa fotbollslag står på
varsin sida av planen.
Cristiano Ronaldo mot Leo Messi – i världens två bästa lag spelar världens två
bästa spelare och just den här dagen var det inget snack om vem som var
störst: den lille argentinaren med den perfekta nicken. Portugisen var
frustrerad, grinig, liknade mer den Ronaldo han brukar vara i den
portugisiska landslagströjan.
Vi fick se en fotbollsuppvisning. Jag hade aldrig kunnat drömma om att
Barcelona skulle radera ut Manchester United på det här sättet, hade aldrig
trott att ett lag skulle kunna dominera över det andra på det sätt som
Barcelona gjorde. Jag hade väntat mig en jämn match, möjligtvis med viss
övervikt för Manchester United. Istället fick jag se ett Barcelona som
struntade i att de hade en reducerad backlinje och spelade precis så som de
alltid gjort: snabbt, lätt, nyfiket. Det var imponerande att se dem få
hypereffektiva United att blekna och se stillastående ut.
Jag kan inte klaga på den underhållningen. Finalen var redan innan den började
en drömfinal, en match mellan världens två just nu allra bästa lag.
Barcelona hade en ytterst tillfällig svacka mitt i ett tufft spelschema med
en klassisk Clásico i benen under semifinalen mot Chelsea och just i det
ögonblick som Iniesta gjorde sitt övertidsmål kändes det orättvist men det
var bara just i det ögonblicket, strax var det glömt. Barcelona har gjort en
fantastisk säsong, vägen till en final i Champions League är lång och ingen
tar sig till den på tveksamma domarinsatser. Dit tar sig bara världens bästa
klubblag.
Det blev kanske inte den stenhårda fight vi hade hoppats på, men ibland är
fotbollen enklare än så. Ibland är ett lag bättre för dagen och det kan vara
nog så fint att se. Finalen blev en vacker match med ett vackert slut.
Oantastligt. Barcelona är världens bästa klubblag – åtminstone den här
kvällen.