Asta avstod tredje målet

STOCKHOLM. – Bollen tog aldrig på mig, sa isländskan med fem mål på tre allsvenska matcher.

Lika strukturerad som Helgadottir är i sitt yrke som civilingenjör på nya hallbygget i Malmö, lika ärlig och snillrik är hon på planen.

– Stor och kraftig, teknisk, bra passningsspelare och snabb, sa LDB:s vicetränare Martin Sjögren för att understryka hennes betydelse för laget.

Hon som bestämde sig i sista stund för Malmö även 2007.

– Nu slipper jag pendlandet och känna mig så sliten. Jag kan vara med på alla träningar och får en lugnare tillvaro. Det blir nog ett bra år för oss. Vi har blivit jämnare, stabilare. Det har de två bortamatcherna visat, sa hon efter utspelningen av Bajen.

Asthildur Helgadottir har gjort sina fem allsvenska mål på elva dagar och målsnittet är starka 1,67. I fjol hade hon 0,86 som slutlig trea med 19 mål i skytteligan. I går kom 1–0 på en välriktad nick på Frida Nordins högerhörna och 2–0 på en straffspark till höger om Bajenmålvakten Katarina Wicksell.

Och vem ska då ha äran av LDB:s tredje mål?

Therese Sjögran.

Men bollen gick inte raka vägen in.

– Den tog på sidan på en Hammarbytjej, men den måste ha gått in ändå, sa innermittfältare Sjögran.

I runt 20 minuter blev det kanske inte så mycket framåt från LDB. Men fortsättningsvis hängde Bajen inte alls med. När hemmareduceringen kom i 87:e minuten var det på lagets första målchans.

På två matcher skulle vi kunna skriva, eftersom det var lika tamt i derbyt mot AIK (0–0). Därför behövde ingen i LDB-försvaret ge järnet, vilket förklarar de uteblivna treorna i vår betygsättning.

Upprinnelsen till målet var en krokning på Sara Johansson av Malin Levenstad som också såg rött kort.

– Eftersom Malin blev utvisad borde även den som fällde Manon ha blivit det, tyckte LBD-målvakten Caroline Jönsson.

Holländskan Melis fick så ont i knäet vid straffsituationen strax före halvtid att hon blev liggande och måste bytas ut mot Emma Stålhammar.

– Det är i varje fall inga skada på insidan av knäet, meddelade Manon Melis när hon haltade iväg till bussen.

Det som imponerade mest i ett Malmögäng utan svagheter var balansen mellan lagdelarna och spelarnas självförtroende.

Det ledde till att de vågade hålla i bollen, komma rättvända och hinna uppfatta var de hade sina kamrater.

Här går kanske inte ens Umeå säkert.