– Jag tycker vi ska fixa det. Men matcher som man bara ska vinna är oftast de
svåraste, säger MFF-legendaren Bosse Larsson.
Han om någon vet, han var en av de elva svenskar som en novemberdag 1973
"bara" skulle besegra Malta med två måls marginal för att säkra spel i VM i
Västtyskland året därpå.
Inte nog med det, till slut var det han som stod där med den avgörande
sparken. Straffen som kunde ge Sverige 2–1 och åtminstone ett omspel.
– Lite spänd var man alltid när man skulle slå en straff. Men det var lite
speciellt den här gången. Jag visste ju hur bollen uppträdde på gräs, men
det här var något annat, minns Bosse Larsson.
I dag diskuteras om landskamper ska få spelas på konstgräs. Den gången
handlade det om något som skulle kallas grus, för Malta saknade gräsplan.
– När vi tränade dagen före match så var det ändå helt okej. Vi spelade ju
träningsmatcherna på vintern på grus. Men matchdagen så blev det nästan en
chock - de hade skrapat bort allt gruset, det var som att spela på betong.
Man skrapade sig som f-n och det gick inte att kontrollera bollen.
Dessutom: eftersom Sverige och Österrike slogs om VM-platsen, sades det att en
österrikisk affärsman erbjudit malteserna stora pengar om de inte förlorade
med ett mål.
Malta tog ledningen, Ove Kindvall kvitterade, Bosse gav Sverige ledningen på
straffen, men en fanatisk publik anade morgonluft. Stenar kastades mot de
svenska spelarna.
– Jo, det stämmer, bekräftar Bosse Larsson. Själv blev jag inte träffad.
Till slut handlade det bara om att vinna och åtminstone säkra ett omspel mot
Österrike (en annan klassiker som Sverige också 2-1-vann i snöstorm i tyska
Gelsenkirchen efter en ny Bosse Larsson-straff, men det är en helt annan
historia).
– Efteråt var man både glad och lättad, men samtidigt kändes det tragiskt att
vi inte klarat slutspelsplatsen direkt.
Innerst inne tror Bosse Larsson att Sverige ska slippa en sådan upplevelse mot
det Malta som sedan länge förstås har en gräsplan och som inte på nio
kvalförsök lyckats lura Sverige på poäng.
– Jag kunde inte se matchen mot Ungern, men vad jag förstår spelade Sverige
bra och ska kunna klara det, säger han, men tillägger också:
– Men det handlar mycket om att inte komma i underläge, då kan sådana här
matcher bli väldigt svåra.
Själv glömmer han aldrig den där novemberdagen 1973.
– Utan tvekan är det en av de matcher man minns bäst. Och det är klart att jag
tänker tillbaka lite extra på den när vi möter Malta nu för tiden.
Ska vi tänka historiska omen, så var det också så att Sverige den gången kom
till Maltamatchen med en osannolik 3–3-match i någorlunda färskt minne från
den sommaren.
Mot Ungern i Budapest!