– Jag vet ju, nu har jag en jättechans här, säger Elmander.
Erik Hamrén ville inte släppa sin startelva mot Italien redan på tisdagen. Men den nye förbundskaptenen antydde samtidigt att det inte lär bli särskilt olikt de båda träningarna som hunnits med i Cesena.
I så fall får Johan Elmander en plats på det centrala mittfältet – som nummer 10, som positionen kallas i Hamréns 4–2–3–1-system.
För det talar dessutom att Hamrén redan på måndagen hyllade Elmanders insatser i den rollen under anfallarens tid i danska Bröndby.
Men är nummer 10 en mittfältare eller anfallare? Det beror på vem man frågar.
– Ja... det är ju siffror och nummer. Men, det är en roll jag spelat förut i Bröndby och trivs jättebra med den, att försöka hitta hålet mellan deras backlinje och mittfält, säger Johan Elmander.
– Men jag ser mig som en forward, absolut.
Den 28-årige Boltonanfallaren har hittills 45 landskamper (12 mål) på meritlistan. Ofta har någon annan stått före i kön till startelvan. Men efter Henrik Larssons uttåg och Zlatan Ibrahimovics i alla fall tillfälliga nej tack är fältet öppet för ”efterträdarna”.
– Nu har ju Henke slutat. Tror jag i alla fall..., börjar Elmander lättsamt, innan han fortsätter mer allvarligt:
– Och Zlatan vet man ju inte om han kommer tillbaka, så det är min chans det här, absolut.
Men även om Ibrahimovic väljer att återvända lär Elmander ha en bra chans. I alla fall som ”nummer 10”.
– Det finns ju både 9:an och 10:an, men i första hand känns ju Zlatan som en nummer 9, eftersom han har spelat det i Barcelona, säger förbundskapten Erik Hamrén, samtidigt som att han konstaterar att det – just nu – är en hypotetisk fråga.
– Precis som i ett klubblag, måste man i ett landslag fokusera på de spelare man har.
Utan Larsson eller Ibrahimovic och med en sjuk Marcus Berg får i stället Tobias Hysén chansen.
Den 27-årige IFK Göteborgsanfallaren har, trots att debuten kom redan i januari 2005, bara hunnit med nio landskamper än så länge, men lär få starta i den ensamma anfallsrollen mot Italien på onsdagen.
– För mig är det ingen skillnad mot hur jag spelat mest hela året i IFK, säger han.
– Det är klart att uppgifterna kanske skiljer sig lite, men samtidigt måste jag ju försöka göra det som jag gjort i Blåvitt, det är det som har gått bra och som tagit mig hit.
% är glada
% är likgiltiga