MFF:arna bör ha fått ett och annat att fundera över inför måndagens derby.
För trots förlust gjorde HIF ett imponerande intryck långa stunder i sitt möte med spanska Levante i Europa League.
Medan AIK blev närmast förnedrat av ett reservbetonat Napoli, spelade HIF mer än jämnt med Levante. Ett oavgjort resultat hade definitivt varit rättvist.
Tränaren Åge Hareide imponerar med att kunna byta ut kugge efter kugge i sitt lagmaskineri och ändå få det att se samspelt ut. HIF har haft mycket skador och sjukdomar och har fått in en rad nya spelare, men det märks inte särskilt mycket.
Bakåt håller nygamle Peter Larsson ihop ett stabilt försvar och framåt ser David Accam och Nikola Djurdjic onekligen vassa ut, trots att de inte har många matcher tillsammans.
Pontus Jansson och Filip Helander lär får det svettigt på Olympia.
Mycket av HIF:s trygghet ligger i det centrala mittfältet. Adrian Gashi och May Mahlangu är en duo som harmonierar och är navet i HIF:s spel. Att jämföra med MFF:s motsvarighet, där skador och avstängningar gjort att inget par blivit riktigt samspelt.
Ändå var det Gashis svängiga humör som fällde HIF. Norrmannen har en fallenhet för snack. Den här gången kostade det i princip en poäng.
När han själv orsakat en frispark till Levante, började han en livlig – och meningslös – monolog gentemot domaren. Vilket ledde till att hela HIF tappade fokus och Levante slog frisparken blixtsnabbt, medan varenda Helsingborgsspelare stod på hälarna.
Det är motståndarnas felsteg som väldigt ofta avgör de här matcherna. Och det är nästan alltid det lag som förväntas vara bättre som också utnyttjar dem.
Det är märkligt att svenska lag inte lär sig. MFF gjorde det i princip inte på hela hösten i fjor, AIK och HIF definitivt inte det den här kvällen.
Det känns som om hela Europa bara väntar på svenska misstag.
HIF har naturligtvis en tuff resa hem med övervikt i bagaget i form av en onödig förlust och kort vila inför derbyt.
AIK spelar i Norrköping redan på söndag – det låter närmast omänskligt.
Ska Europa avgöra allsvenskan?
Samtidigt presterade MFF bättre i allsvenskan förra hösten, ju tätare programmet blev.
I ett kort perspektiv kan HIF göra en intressant Europahöst, men hur bra för klubben och svensk fotboll är det att nio av fjorton använda spelare mot Levante är importer?
Apropå kortsiktighet: AIK var som var så försvarsstarkt i våras, väljer nu att stenhårt matcha Daniel Majstorovic, trots att han precis kommit tillbaka efter korsbandsskada.
Oj, vad han kom på efterkälken i går.
Dessutom strider väl hårdkörningen mot all logik med en spelare som varit borta så länge. Hur länge håller ”Maestro”?