Eftersom det var tv-kommentatorn Putte Kock som inte uppfattade vem som var
skadad (målvakten Sven-Gunnar Larsson) och rabblade upp hela
laguppställningen utan att komma rätt, har händelsen blivit vittomtalad
långt efteråt.
– Själv brukar jag framför allt påpeka, att jag tillhör de målvakter som
hållit nollan på Wembley, påpekar Nisse.
Det kan han göra med all rätt. England ledde med 3–1 när Nisse kom in och det
blev också slutresultatet – inför 82 500 åskådare.
Att Nisse Hults Wembleyinsats bara varade fem minuter finns det egentligen
ingen anledning att påpeka.
Efter Englandsmatchen fick Nisse Hult nog av landslaget.
– Kort tid efter den matchen skulle vi möta Danmark. Eftersom jag hoppat in
mot England trodde jag att jag skulle få chansen.
– Men i stället blev Ronney Pettersson uttagen och jag skulle sitta på bänken.
Så jag ringde Orvar Bergmark (förbundskaptenen) och bad om att få slippa
landslagsuppdrag – och det har jag aldrig ångrat.
Då var Nisse desto mer framgångsrik under sin tid i MFF-buren. Han var den
säkre målvakten som framgångarna byggde på under Antonio Durans tränartid.
– Fyra SM-guld och ett cupguld, konstaterar Nisse.
Redan 1960 var Nisse över en sväng i MFF, men spelade bara fyra matcher –
bland annat mot Italiens OS-lag i Bologna – innan han återvände till
moderklubben Nike.
– Då stod fortfarande Tore Svensson i mål för MFF, så jag varvade ner lite
medan jag läste vidare till verksmästare ett par år, minns Nisse.
Att Nisse skulle bli målvakt var ingen självklarhet.
– Jag har faktiskt spelat både mittback och på andra platser i Nikes A-lag
innan jag blev målvakt.
På hösten 1963 var han tillbaka i MFF och hann med 329 matcher i A-laget. Den
sista matchen var 1973, samma år som storebror Kalle Hult hade blivit
tränare i MFF.
Därefter har Nisse haft massor av tränaruppdrag.
– Tre år i Olympic, sju år i Torna Hällestad, tre år i Nike, ett år till i
Torna Hällestad och fyra år i Uppåkra, erinrar sig Nisse.
De första åren i Olympic var han dessutom målvaktstränare i IFK Malmö, vilket
väckte ont blod hos MFF-hövdingen Eric Persson.
– En del tråkiga beskyllningar, som inte var så roliga att höra efter mer än
tio år i MFF. Att blev IFK Malmö berodde på att MFF inte ville ha mig.
Annars är det barnbarnen som tar en stor del av Nisses tid. Fem stycken har
det blivit med åren.
– Mitt äldsta barnbarn, Josefin, var döv vid födseln, vilket gjorde att man
fick en ny dimension på livet, tycker Nisse. Det var en orsak till att jag
slutade, jag ville ägna mer tid åt familjen.
Så Nisse och hans fru Inger satte igång och försökte lära sig teckenspråk.
För tio år sedan slutade han sin sista tjänst på Prefab i Hjärup för att ta
pension lite i förtid.
Fotbollskontakten numera består mestadels av en och annan cykeltur till
närbelägna Lomma idrottsplats när Nike spelar.
För många är minnet av Nisse Hult en replik från tv-programmet Estrad på
1960-talet , Den bärande repliken "Vem fan är Nisse Hult?"
sitter fortfarande klockrent i medvetandet bland dem som var med på den
tiden.
I sketchen spelade Gunver Bergqvist, Åke Grönberg, Lars Ekborg och Margaretha
Krook Skattkammarön. Det var i samma sketch som Margaretha Krook spottade på
tärningen innan hon kastade.
I tv-versionen fick man aldrig något besked om vem Nisse Hult verkligen var,
men alla fotbollsintresserade hade klart för sig – målvakten i Malmö FF.
– Gissa om jag fått höra den repliken ett antal gånger sedan dess, säger "den
riktige" Nisse Hult så här drygt 40 år senare.