Han började i småklubbarna BK Frigg och Malmö IS, två sedan länge avsomnade
småklubbar som höll till på Rörsjöplanen (nuvarande Länsstyrelsen).
Anledningen var att Ove bodde på närliggande Stenbocksgatan.
1935 gick Ove Andersson över till MFF, som då låg i division 2 efter
diskvalificeringen.
Redan första säsongen var Ove med att föra MFF tillbaka till allsvenskan.
Sammanlagt blev det 47 allsvenska matcher i MFF och 20 mål.
Men framför allt gjorde han 16 mål 1938–39 och blev därmed allsvensk
skyttekung, även om han delade kungatiteln med två andra.
Det året kom MFF trea i allsvenskan, vilket var klubbens främsta placering
över huvud taget fram till första guldet 1944.
Året då Ove Andersson vann den allsvenska skytteligan spelade han
företrädesvis högerinner, men även ytterhalva och på övriga platser i
dåtidens femmannakedja.
Efter MFF-tiden fortsatte Ove Andersson att spela för Rapax, som var en av de
bättre småklubbarna på den tiden. Det innebar också att han flera gånger
blev uttagen i Lilla stadslaget.
Fram till 1948 spelade Ove i Rapax, men inte med någon regelbundenhet.
Anledningen var att han ofta befann sig på annan ort i sitt jobb som resande.
1958 flyttade Ove till Borås. Det var jobbet som förde honom dit, eftersom han
startade en firma där.
Han blev sedan kvar i Borås livet ut och ligger även begravd där.