Ny teknik ska vässa taktiken

MFF.

Malmö FF ska förbättra taktiken med hjälp av tekniken.

– Att kunna visa en sekvens i pausen, för att hitta nya lösningar är något jag hoppas mycket på, säger MFF-tränaren Rikard Norling.

Träningspasset på en av de underbara planerna vid IMG-anläggningen i Bradenton är precis avslutat, vi söker oss in i skuggan i spelarbåset, på planen bredvid, där MFF i dag begår sin matchdebut 2012.

Ytterligare någon plan bort tränar Columbus Crew, som ska möta MFF i nästa vecka. Det amerikanska U17-landslaget är också här, ska se MFF spela i morgon och sportchefen Per Ågren fruktar att det medföljer en hord av spelaragenter.

IMG Academies är en del av managmentbolaget IMG:s enorma verksamhet, här finns berömda tennis- och golfskolor, basebollakademi och så vidare. Längst bort i utkanten av området finns vår ”soccer”, men planerna håller en standard som skulle få en svensk sommarplan i sitt bästa skick att bli grön av avund.

Vi pratar egentligen MFF:s urusla hörnstatistik förra året, där hundratals hörnor väl gav ett mål, och Rikard Norling säger inte emot, men tar hellre teknik än mer träning till hjälp.
– Vi försöker hitta en lösning, där någon från matchinspelningen ska kunna ta någon sekvens på en minnessticka och ta ner till tränarrummet i paus. Där ska jag kunna visa några spelare hur vi kan lösa ett problem i andra halvlek, spånar Rikard Norling och fortsätter:
– Tanken föddes vid en match i fjor, när Pontus Jansson såg ut att ha en bra löpväg på hörnorna, men en försvarares rörelse stoppade allt. Hade jag då kunnat visa det för en annan av våra spelare, hade han kunnat ”basketscreena” bort försvararen.

Norling säger sig tro mer på den här modellen, än att köra extra pass för att nöta fasta situationer.
– Jag provade det en gång i tiden, inspirerad av det som är en argentinsk modell, men resultaten blev inte vad jag hoppades.

Han betonar att det inte bara handlar om hörnor, även andra taktiska detaljer kan rättas till på det här sättet.

Det är här i solskensstaten Florida – som dagen efter republikanernas primärval tycks släppa loss sina strålar mer lättat och varmare än någon annan dag på länge – som MFF-tränaren Rikard Norling egentligen för första gången på allvar får tillfälle att sätta sin prägel på det MFF han fick krishantera från förra sommaren, när Roland Nilsson försvann.
– Naturligtvis är det ett annat läge nu. Jag vill inte att den genuine MFF-aren ska tro att jag skapar en trygghetszon, men jag hoppas vi ska vara ett mycket mer synkat lag den här säsongen.
– Förväntningarna är höga, från fans och klubb och det ska de vara – jag menar det säger mycket om Malmö FF att ni åkt hit till andra sidan av jordklotet för att följa oss.

Han sticker inte under stol med att premiärelvan har väldigt mycket ansiktet av en tidig startelva, men att Wilton Figueiredo börjar på bänken är en markering, ger han inget officiellt stöd för.
– Det är samma sak i alla stora, starka klubbar. Vi har många bra spelare, 16–18 i absolut toppklass och i varje uttagning är laget det viktiga.

Som vanligt talar Rikard Norling mycket bildspråk, men han bekräftar det vi ser på träningen.
– Första matchen kommer att handla mycket om defensiven. Presspelet, den kollektiva ambitionen att ta tillbaka bollen, men också om lägen då vi inte ska spela press.

Under träningen går också ”försvarstränaren” Daniel Andersson in och korrigerar, vilket gör Rikard Norling tillfredsställd.
– Han säger saker från hjärtat, som om de kom från mitt. Nu är han borta och drillar de unga innerbackarna. Och jag ser redan hur Jörgen Pettersson lyfter anfallsdelen, han ser nyanserna i spelet. Jag njuter av deras unga, friska ambition.

Både Jörgen Pettersson och Daniel Andersson kör också små extra pass under dagarna här i Florida, för att träna detaljer.
– Här ska vi skapa en plattform för laget och individerna för att de ska kunna spela sin bästa fotboll och glänsa i kollektivet

Det blir målformuleringen på lägret, på klassiskt Norlingvis.
– Vi ska fila på vårt sätt att bli bättre i kropp och knopp. Så ser egentligen hela vår försäsong ut, jag vill ha alla delar i ett, tror inte på att ge sig av och springa en vecka i bergen.

Han talar om att bygga ett starkt fundament, att när det klagas på spelarnas inställning, så rör det sig oftast om att spelarna gör ”medvetna val”, för att alla delar ännu inte är på plats taktiskt.
– När allt är tydligt för spelarna, det är då vi kan titta på inställningen. Vi ska bygga fundamentet här. Spelarna ska maximera sig själva, de måste älska kraven. De är på fel ställe om de tycker det är jobbigt och pressande att kraven alltid är
höga i MFF.

– Jag läste någonstans ett citat som sade så mycket, tror det var någon av bloggarna kring MFF: ”Även om vi inte är favoriter, är vi alltid våra egna favoriter”.

Skadelistan

Ivo Pekalski. Behöver få en hel försäsong, men sanningen är att Ivo Pekalski inte tränat fullt ut sedan möjligen i september. Lägerveckan blir en fingervisning. Måste snart vara i full träning.
Jasmin Sudic. Två korsbandsskador sätter sina spår – framför allt mentalt. Ett viktigt steg att han får spela några minuter nu.
Amin Nazari. Två korsbandsskador här också, fick vila mycket i höstas för att inte överanstränga knät. Har talangen styrkan?

Topplistan

Jiloan Hamad. Det räckte att se landslagsinsatserna i Qatar – Hamad är liraren som kommer att ta det stora steget i år.
Pontus Jansson. Landslaget visade på den lilla faran – Pontus Jansson får inte se sig själv som odödlig efter förra hösten. Potentialen finns där att bli den nye chefen i försvaret.
Mathias Ranégie. Levererade redan i höstas, men med från säsongsstarten nu och har alla förutsättningar att växa än mer i år.
Johan Dahlin. Skadefri och av med magmuskelproblemen.

Tillväxtlistan

Simon Kroon. Speed och teknik i toppklass. Bör ta mer plats.
Tobias Lewicki. Bästa tekniken av allihop, men lite klen fysiskt.
Filip Helander. Urstark innerback med spelsinne – dessutom vänsterfotad. Kan bli årets sensation.
Robin Olsen. Inte flygfärdig än, ses som en tredjemålvakt.
Filip Stenström. Måste lyfta sig i år.

Revanschlistan

Jimmy Durmaz. Även om Jimmy själv hävdar att han gjorde en bra säsong i fjor, måste han innerst inne veta hur ojämn den var.
Ricardinho. Mådde dåligt när kontraktsförhandlingen drog ut på tiden. I Europaspelet hängde han inte riktigt med.
Dardan Rexhepi. Succén hösten 2010, framför allt med derbymålet mot HIF, blev nog för mycket för Dardan. Måste vilja mer.
Daniel Larsson. Drömmålet mot Rangers minns vi, men vi minns också många missar. 2011 blev inte lika bra som 2010.

Trygghetslistan

Ulrich Vinzents. Nybliven kapten. Visade på senhösten att rutinen är ovärderlig, håller ett år till i allsvenskan.
Daniel Andersson. Gammal kapten, som helst säger sig inte spela alls. Men kommer att göra det, dock utan pressen att spela varje match – vilket kan ge veteranen en ny vår för en sliten kropp.
Markus Halsti. Perfekte inhoppare. Ingen startspelare i guldlag.

Dolda listan

Erik Friberg. Ingen vet riktigt vad han går för – bara att han var okej i Häcken och har spelat ordinarie i Seattle. Tvåvägsspelare som äntligen åtminstone skapar en backup av klass för Pekalski.
Simon Thern. Vi såg honom göra bra insatser i HIF – vi såg honom göra mål direkt i landslagsdebuten. Men på något sätt är han ett oskrivet blad. Enorma förväntningar tack vare efternamnet.
Alex Nilsson. Supertalangen, som brottats med ideliga skador. Nytändning med Jörgen Pettersson som anfallstränare?

Frågelistan

Wilton Figueiredo. En närvarande Wilton med familjen på plats, kan fortfarande tända och vara en tillgång. En mentalt frånvarande Wilton kan demoralisera lagandan. Ett vågspel.
Miiko Albornoz. Blixtvärvningen från BP fick sporadiskt med speltid i fjor. Är han en tillräckligt stor talang?