– Det kändes som vi hade ett bra samarbete. Erik är en duktig spelare, sade
Simon Thern nöjt. Det var kul att lira match och det kändes som att vi
gjorde en bra start.
När MFF fick ett frisparksläge strax utanför straffområdet, efter en bra Erik
Friberg-framspelning till Mathias Ranégie, så var Simon Thern en av flera
som var sugen.
– Visst var jag det, men det fanns andra som var hetare, sade Simon Thern med
ett leende.
– Jag sade att jag var sugen. Och det var ju lite bättre läge för en högerfot
än Ricardinhos vänsterfot, sade Erik Friberg.
Friberg smekte bollen över muren och in i det närmaste krysset på klassiskt
vis.
– Klart att det känns skönt. Det är alltid speciellt att spela första matchen
i ett nytt lag. Men jag tycker att både Simon och jag har anpassat oss bra,
sade Friberg.
Det var förutbestämt att alla (utom Markus Halsti) skulle byta i paus, många
såg också trötta ut i värmen mot slutet av halvleken.
– Jag var inte trött. Hade lätt kunnat springa 45 minuter till, sade Simon
Thern, som deltog mycket i spelet och var väldigt rörlig, sökte nya
positioner och inte svåra lösningar.
– Det är ofta det enkla som är svårt. Att sätta passen på rätt fot och i rätt
tid.
– Överlag kändes det som en bra halvlek, framför allt försvarsmässigt. Men det
kändes som vi borde gjort något mål till, menade Erik Friberg.
MFF-tränaren Rikard Norling log också brett när de båda debutanterna kom på
tal.
– Båda de centrala mittfältarna kommer att spetsa konkurrensen, sade han och
blev målande lyrisk när målet kom på tal.
– Hela rörelsen är ju så vacker. Ett estetiskt perfekt mål.
I andra halvlek blev det vackra sällsynt, det blev en kamp för att överleva
för en MFF-elva som inte hade så mycket boll och också släppte till ett lite
enkelt och tidigt nickmål.
– Det kollektiva samarbetet var väl inte lika långt gånget i gänget som
spelade andra halvlek. Det var många unga spelare som behöver lära och det
är nog dessutom alltid lite lättare att vara de som startar, summerade
Rikard Norling.
Ändå släppte de inte till så mycket, utan hade faktiskt de bästa chanserna att
avgöra. Tobias Lewicki hade ett skott i insidan av stolpen och Wilton
Figueiredo ett över i liknande läge.
Och under slutkvarten, som var den bästa i halvleken, låg ändå fokus hos alla
på Jasmin Sudic, som alltså fick göra sin comeback, när han ersatte Markus
Halsti och dessutom symboliskt fick ta över kaptensbindeln från honom.
– Jag var ordentligt trött på en kvart, men visst var det kul att få komma in
och en speciell känsla att jag fick bindeln, sade Jasmin Sudic nöjt.
Han hade inte så många bollkontakter, men tvekade inte i de dueller det bjöds.
– Sådan är min spelstil. Ska jag stoppa en spelare, så hinner jag inte tänka
vilket ben som flyger fram, om det är det skadade eller det andra.
MFF kommer att skynda långsamt med den store talangen och det är han med på
själv.
– Jag ser det här som ett delmål på vägen tillbaka.