En 32-årig familjefar med villa på Näset tussas ihop med en 19-årig
singelkille från innerstan med rötter i Bosnien. De har egentligen inte så
mycket gemensamt mer än att de gärna äter en god bit kött och tycker att
Chelseas John Terry är en riktigt bra mittback.
Men på fotbollsplanen förenas de av en obändig vilja att alltid vinna.
Gemensamt är också bakgrunden som mittfältare med förmåga att läsa spelet
och se mer av det gröna fältet än bara sitt eget fögderi i de bakre
regionerna.
Försäsongen har ägnats åt hitta beröringspunkter för att kunna fungera ihop
optimalt. Tillsammans med Markus Halsti utgör de en liten mittbacksgrupp som
strålar samman när det står teori på schemat.
Praktiskt kunde Daniel Andersson och Jasmin Sudic knappast ha fått en tuffare
start. Träningsmatch mot Nordsjälland och MFF förnedrat med 6–0.
– Första matchen är alltid svår. Det var nytt för oss båda att spela
tillsammans, säger Jasmin Sudic.
– Det var inte främst där som felet låg, utan hela laget gjorde en mindre bra
insats, fortsätter Daniel.
Nej, de är inte oroliga. Och det har blivit några matcher till i vinter.
– Man känner igen vissa situationer som man kommer in i, så hamnar man lite
fel kan man rätta till det, säger Daniel Andersson.
– Samtidigt spelar du i din position och måste sköta ditt jobb. Alla måste
snacka, men jag snackar väl mer och har styrt backlinjen generellt.
Jasmin Sudic har inget att invända emot den rollfördelningen.
– jag är yngre och Danne har spelat längre än jag, så jag ser upp till honom.
Det blir automatiskt så. Jag försöker anpassa mig till hur han spelar, säger
Sudic som i fjor växte ut till en kraft att räkna med i A-laget.
Daniel Andersson kommer alltid att vara intimt förknippad med Malmö FF. Det
går inte komma ifrån när pappa heter Roy Andersson och storebror är Patrik
Andersson. Beröringspunkterna förstärks nu när Daniel precis som de tar
steget ner från mittfältet för att jobba i mittförsvaret. Med sig tar han
sin erfarenhet från en karriär på mitten.
– Du vet vad du vill sätta mittfältare i för situationer. Oftast är man också
hyfsat trygg med bollen om man spelat innermittfältare, konstaterar Daniel
Andersson.
– Samtidigt tar det tid att komma in i det som back. Som mittfältare vet jag
exakt hur jag ska stå, jag vet var bollen är på planen. Klart att man kollar
lite runtomkring hur de andra rör sig. Jag kan lära av Jasmin också.
Positionsspelet sitter bra för honom. Han spelade mycket i fjor.
Jasmin Sudic har gått vägen genom Malmös småklubbsfotboll för att som 12-årig
mittfältstalang lockas över till stans stora lag. I fjor fick han sitt stora
genombrott. När Jimmy Dixon försvann till Turkiet i juli tog Sudic en
ordinarie plats som mittback bredvid brassen Gabriel. Den tänker han inte
släppa.
– Jag har varit med ett tag nu och då blir det automatiskt att man känner sig
lite mer delaktig.
På pappret är Jasmin Sudic faktiskt en mer rutinerad allsvensk back med sina
19 matcher mot Daniel Anderssons 15. Fast Daniel fuskade lite som
mittförsvarare under sina år i Italien.
– I Bari gjorde jag dessutom några matcher som liebero. Det var glassigt kan
jag säga. Vi hade en liten kille och en stor som markerade, de låg som
plåster på motståndarnas anfallare. Jag behövde bara stå rätt, ligga där och
fiska. Det var gött. Jag tycker att man borde ta tillbaka den rollen, säger
Daniel Andersson och skrattar.
Så glassigt lär det dock inte bli i allsvenskan. Som vanligt pratas det
SM-guld i Malmö. Och det efter en strulig försäsong med en trupp som nästan
är identisk med killarna som slutade sjua i fjor.
– Alla försäsonger är luriga. Man kan göra kanonförsäsonger och floppa i
serien, och tvärtom. När man kommer till premiären är det alltid lite
ovisst. Det är därför det alltid är så spännande också.
– Vi har kvalitet i laget och kan vara med i den absoluta toppen om vi gör vad
vi ska, och det vill vi vara. Vårsäsongen är nyckeln, att vi gör en bra
vårsäsong, så att vi har häng.
– Jag håller med Danne, säger Jasmin Sudic. Vi har kvaliteterna i truppen och
kan bli bra.
Jo, visst har de nya mittbackarna funnit varandra.