Dennis Melander såg ut att vilja sitta kvar på gräsmattan tills TFF kommer
tillbaka till allsvenskan nästa gång, men till slut vandrade han ut och
dunkade näven i plexiglaset i spelargången.
Tom förklarade att han kände sig helt tom.
Och marknadschefen Barbro Bengtsson beskrev med tårar i ögonen hur hon
plötsligt såg Mount Everest stående framför sig i Sveriges plattaste stad.
Mjällbytränaren Peter Swärdh var klädsamt återhållsam i sin glädje över att
hans lag säkrat kontraktet, erkände sig påverkad av vännen Tom Prahls
förlorade kontrakt.
Ja, inte rent personligt alltså, för generalen har två år till. Ställningen i
TFF är stark och i någon liten bisats erkände han att det fanns något
lockande i utmaningen. Prahl har bollen, men har han och kan han förmedla
energin?
Det finns en hel del likheter mellan de båda föreningarna, som ingen riktigt
tror på, men som har en filosofi, organisation och ledarstab, som är så
stark att de ständigt överlever och kommer tillbaka.
TFF har just därför möjligheten och grunden till ett spelarmaterial ”som kan
göra en snabb resa” (enligt tränare Prahl) genom superettan nästa år och det
är nog också en nödvändighet, för annars är risken stor att Barbro Bengtsson
får rätt och man måste slingra sig fram över ett högt berg.
Sponsorer finns, med rätt att omförhandla efter degraderingen, som faktiskt
formellt inte är klar än, och kan förmodligen hållas på gott humör med en
rejäl satsning.
Förresten brukar vi ofta tala om små marginaler. Med söndagens match på
näthinnan, är marginalen kanske en mittback. Gör tankeexperimentet att
Patrik ”Bagarn” Rosengren spelat i TFF och inte i Mjällby, så vete tusan om
inte rollerna hade varit ombytta i tabellen.
Han ägde Vångavallen i går.