– VM är för viktigt för att det ska organiseras så här dåligt, säger Uruguays
mittnia Paula Basaistegui.
Budskapet var tydligt inför VM i Brasilien. Det första mästerskapet i
Sydamerika skulle bli en succé och sätta kontinenten på handbollskartan.
– Jag tror vi kommer få uppleva en stor handbollsfest med massor av glada
människor, världens bästa handbollspelare och fulla arenor. VM kommer att
marknadsföra handboll i Brasilien och hela Sydamerika, sa det brasilianska
damlandslagets förbundskapten Morten Soubak inför mästerskapet.
Verkligheten är långt ifrån Soubak förhoppning. Marknadsföringen har varit
usel, publiken har uteblivit och organisationen brustit. Bland de cirka 750
000 invånarna i Sveriges gruppspelsort Sao Bernardo har uppskattningsvis 200
personer varit på plats i arenan när det vankats match. Bland dem har större
delen varit svenska eller danska supportrar.
Bland den del av publiken som haft brasilianskt pass är flertalet antingen
aktiva eller pensionerande handbollsspelare. En av dem, Kleverson Pereira,
är vänstersexa i Brasiliens herrlandslag. Han nämner marknadsföring och lågt
medieintresse som några av orsakerna till det nuvarande publikfiaskot.
– För att kunna läsa om matcherna och handboll måste man leta på Internet.
Varken tv eller tidningar är intresserade av att skriva om handboll, säger
Pereira.
Den muskulösa och korta vänstersexan kom till handbollsarenan i fredags för
att titta på Sverige-Danmark. Killen som ser ut som en brasiliansk variant
av Ljubomir Vranjes ville se europeisk handboll. Att det skiljer mycket på
den sydamerikanska och europeiska kvaliteten är tydligt enligt Pereira.
– Vi har ingen vidare VM-historia men jag hoppas att våra barn kan bli
inspirerade.
Trots Kleverson Pereiras pessimism är Brasilien det Sydamerikanska land som
lyckats bäst i VM. "Samba-kvinnorna" som de kallas, gick igenom sin grupp
obesegrade. Mycket av framgången stavas Europa. Brasilien är det
Sydamerikanska land som har flest kvinnliga proffs i utomlands. Uruguay och
Argentina har en betydligt tuffare vardag.
– Det är svårt att utveckla handbollen när vi inte får betalt för att spela.
Vi har ingen handbollsarena och ibland inga bollar. Om vi väl hade haft en
egen hall hade vi fått träna först vid tio på kvällen, handboll är inte
prioriterat, säger Uruguays Paula Basaistegui som menar att varken
finansiellt eller politiskt stöd finns.
– Vi behöver mer träning och bättre träningstider. Vi behöver bli
professionella, säger Argentinas Luciana Mendoza.
Att det pågående mästerskapet kan ge den Sydamerikanska handbollen en skjuts
på vägen tror Mendoza inte på.
– Det spelar ingen roll var VM spelas. Det viktiga är hur det går för lagen.
Paula Basaistegui tar det steget längre.
– Jag är van vid att det är fullt med folk på läktaren under ett VM. Jag
spelar hellre i Europa om det ska vara så här, säger hon.