När jag ser Per Mårts, så ser jag en pålitlig, gammaldags, bankkamrer.
Det må möjligen vara fördomsfullt mot både honom och banktjänstemännen, men jag tror ni förstår vad jag menar.
Det bor uppenbarligen en liten gambler i Per Mårts.
En förbundskapten kan bidra med taktiska spetsfundigheter och formera laget på ett klokt sätt, men minst lika viktigt är att få en grupp att fungera under lång tid när det är mästerskap.
Metoderna har varit många. Ofta med mer eller mindre total isolering från omgivningen, mera sällan med friheten som vapen.
Hemmaplan är dessutom inte alltid enbart en favör. Fällorna är många, det handlar inte bara om frestelser, utan också om att stå emot förväntan.
NHL-proffsen dimper ner i Stockholm efter åtta månader på andra sidan Atlanten och plötsligt finns de inom räckhåll för släkt och vänner.
Vad jag förstår har det satt krav på frihet för sin medverkan och Mårts har inte mött dem på halva vägen, utan vid dess ände.
Globen är helig mark, där är det ishockey som gäller. Men i övrigt är allt tillåtet inom familjen, från kärlek till gräl.
Familjerna lever med spelarna, kollektiva måltider är historia.
I lördags gick Mårts så långt att han sade okej till en krogrunda som innehöll både drinkar och champagne.
Svensk ishockeys historia förskräcker till viss del på det området, men ser inte ut att upprepas. Klurigt pedagogiske Mårts, tycks ha fått full utdelning på sitt satsade kapital. Inte en skandal, inte en missnöjesyttring, inte ens en plattmatch mot svagt motstånd, även mot Lettland rådde harmoni och leenden.
Det är intressant. Hotelldöd har tagit livet av många landslag och inget är värre än att dö den i sitt eget land, där det vanliga livet finns inom räckhåll utanför hotelldörren. Tre VM-veckor kan vara en oändlighet.
Nu tar även fotbollslandslaget efter och öppnar sitt Gotlandsläger inför EM för familjerna, spelarna får bo och leva med sina familjer.
Jag tror på modellen. Ett så normalt liv som möjligt, minimerar risken för att det onormala ska hända.
Elitidrottare i lag som spelar två-tre gånger i veckan och deras familjer lever inte som Svenssons ändå.
För övrigt tror jag att Tjeckien passar Tre Kronor i kvartsfinalen, men tycker självklart att lagen borde mötas korsvis med andra gruppen i slutspelet.
Oavsett seedning – tänk om de fyra bästa lagen just nu faktiskt finns i samma grupp.
Så går det när politiken går före idrotten.