Malmö Redhawks färdas i full fart mot den stora kraschen. Vinsten mot Almtuna
i förra omgången såg för en stund ut att vara något annan än konstgjord
andning.
Mot Mora visade Redhawks moral och vände kampen. Sedan tappades en solklar
trepoängare under slutskedet.
Syretillskottet försvann igen när Mora vann med 5–4 efter förlängning. En
nionde plats i allsvenskan är inte smickrande läsning för ett lag med en god
elitseriebudget.
Valen Redhawks gör de närmaste månaderna blir avgörande för nästa säsong.
Tidigare genom åren har jag predikat vikten av långsiktighet, men om
färdriktningen är så uppenbart ur kurs måste klubben agera innan krisen blir
ännu allvarligare och förtroendekapitalet uppkäkat. Så fungerar det i alla
företag.
Gör om, gör rätt.
En sak har den här säsongen visat: det oerhörda suget som finns efter hockey i
Malmöregionen. Länge tillhörde Redhawks de mest publikdragande lagen i
landet och hade ett snitt på en bra bit över 6 000 sålda biljetter, nu är
snittet 5 923 och riskerar att sjunka. Toppstrid nästa säsong, fler
karaktärsspelare med lokal förankring och spetslirare med attityd, då skulle
Redhawks lätt kunna sälja över 7 000 biljetter i genomsnitt per match.
Men om farkosten med sportbilskarossen inte visar sig ha tillräckligt med
hästkrafter när man väl lyfter på motorhuven blir följden en helt annan.
Publiken och sponsorerna får gråa hår.
Nya riktlinjer måste dras upp, tror inte någon klubb med ambitioner kan klara
sig utan kontakt med rötterna, de egna talangerna måste vårdas och få växa.
De ska vara kulturbärarna in i framtiden.
Allt går inte att köpa för pengar, men det går att värva oändligt bättre än så
här.