Ja, damlaget egentligen över tröskeln men bortmotat för att klubben inte
ville eller kunde finansiera elitseriespel.
Mindre än tio år sen.
Läget idag? Annorlunda. Väldigt annorlunda. Feberfritt.
Herrlag finns bara på motionsnivå. Damlaget håller till i division 2. Och
läktarna är glest besatta.
Tiden står liksom aldrig still av sig själv. Ledare måste till för att driva
urverket vidare, nya idealister som förvaltar arvet efter de gamla. Naturlig
överlappning, fortlöpande kontinuitet, vyer och visioner.
Där har Lobas Basket haft problem på senare år – starke mannen Jörgen
Freiburghaus till trots. En eldsjäl gör ingen klubb.
Med detta sagt känns det angenämt att nu ändå kunna ana embryot till en
ljusnande framtid.
Damlaget, nämligen. Igen.
Nya spelare, förvisso. Ingen över tjugo, flertalet runt sexton, sjutton. Ett
par födda så sent som 1993; Sofie och Marie Persson, tvillingar. Ytterst
lovande båda två, Sofie i nyckelroll som guard.
Coach för laget är Thina Sjöholm, en av gårdagens hjältinnor. Faktiskt den
enda bland dessa med någon form av uppdrag i dagens Lobas. Hon är bekymrad
över den allmänna trenden med nerlagda klubbar och smalnande konkurrens –
men däremot hoppfull i ett lokalt perspektiv:
– Det här laget har förutsättningar att bli bättre än det jag själv var en
del av.
En till sak påpekar Sjöholm, och den kan vara nog så viktig för att nyansera
bilden av Lobas glansepok:
– Även vi spelade inför tomma eller halvfulla läktare ibland. Febern
blossade upp under en period där det gick otroligt bra för oss, samtidigt
som basket var i ropet på ett annat sätt än idag.
Kanske kan det bli så igen, man ska aldrig säga aldrig. Och hursomhelst är
de sevärda, Lobas nya stjärnskott.
Enda felet i lördagsmatchen mot Helsingborg var – resultatet. Förlust 64–70.
Det borde det inte ha blivit.
Lobas inledde lysande, ledde stort efter första perioden och ännu större
efter andra (42–25). Sofie Persson briljerade som en Kairi Prei
(90-talsstjärna), Alberta Elezaj krigade som en Annika Höjman (dito). Alla
drog ett strå, alla gjorde sitt yttersta, lagarbetet och frenesin gav
vibrationer till ”igår”.
Lik förbaskat gick allt åt pipsvängen i fjärde och sista perioden. Orken
tröt, orutinen sken igenom. Och ett smart spelande Helsingborg var inte sena
att ta över matchen.
Sånt lär man sig av. Nya Lobas har tiden för sig. Kolla får ni se.