– Med facit i hand är det underkänt. Vi kom hit för att vinna allt, sa en
besviken Henrik Zetterberg.
Slovakerna fick jubla högt, svenskarna lämnade rinken med sänkta huvuden.
Det var inte som i kvartsfinalen mot Vitryssland 2002. Alla vet att slovakerna
är bra. Speciellt under vissa omständigheter.
– De är bra när de spelar så här och vi var inte tillräckligt bra. De är
duktiga på kontringshockey och giftiga. När de får ledningen är de svåra att
spela emot, fortsatte Henrik Zetterberg.
Han suckade djupt.
Slovakien fick verkligen det perfekta manuset för ett kontringsstarkt lag, som
är duktigt i power play.
Billiga och onödiga utvisningar ska man undvika mot sådant motstånd.
Det gjorde inte Tre Kronor.
Sex utespelare på banan – och Slovakien utnyttjade gratischansen i numerärt
överläge när målvakten Henrik Lundqvist hade problem med klubban.
0–1 och uppförsbacke redan där.
Sedan missade Niklas Kronwall en tackling i offensiv zon och slovakerna vände
på momangen.
Men sedan tände den gamla stridshästen Peter Forsberg till. Med en backhand
serverade han Patric Hörnqvist, som avslutade med en backhand och gav Tre
Kronor visst hopp.
Då stod matchuret på 13.49 i den andra perioden.
37 sekunder senare kom kvitteringen. Henrik Zetterberg skickade in en puck
framför kassen. Adressen var Peter Forsberg, men pucken studsade på en
slovakisk back och gick in.
Onödiga utvisningar är ett gissel. Tobias Enström tog en sådan i offensiv zon.
Med 48 sekunder kvar av den andra perioden dundrade Pavol Demitra in
slovakernas tredje mål, ett stenhårt skott.
Slovakien utökade sedan sin ledning i mitten av sista perioden.
Naturligvis var det en kontring. Tomas Kopecky gjorde 4–2.
Daniel Alfredsson reducerade nästan omgående.
Mycket närmare än så kom inte Tre Kronor.
Flykten från Vancouver kan börja
– Jag vet inte när jag åker hem, jag hade tänkt vara här till måndag (finalen
går på söndag), sa Henrik Zetterberg.
– Just nu är det många blandade känslor, fortsatte han.
Exit Vancouver.