– Jag var själv ganska säker på att jag inte skulle komma i final efter det loppet, säger Therese Alshammar.
Det var med stor spänning som hon följde den andra semifinalen på 50 meter fritt.
Hon hade simmat in som femma på tiden, 24,71, och det hängde på hur snabbt det gick i den andra finalen – om hon skulle ta sig vidare eller inte.
För första gången var det stolpe in för simmarna i det svenska landslaget och Alshammar tog sig vidare med den sämsta tiden.
Vad tänkte du minuten efter ditt lopp?
– Då var jag ganska hård mot mig själv, men sedan gick det över. Jag vill inte berätta vad jag tänkte, säger hon.
Hade man frågat henne för några dagar sedan om hon skulle ta sig till final hade hon aldrig trott på det.
Diskbråcket, den struliga uppladdningen och nervsmärtan som inte ville ge med sig gjorde att det såg mörkt ut.
– Ser man det ur ett längre perspektiv hade jag aldrig trott att jag skulle ta mig dit som åttonde tid, säger hon krasst.
Förutsättningar ändras och det gäller att förhålla sig till dem.
Ingen gör det bättre än Therese Alshammar som gör sitt femte OS och är i sin tredje OS-final på 50 meter frisim.
Det stora testet kom egentligen när hon hoppade i bassängen på morgonen.
Skulle det hålla?
Inte ens Alshammar var säker på den saken.
Hon brukar vara seg på morgonpassen, men i går dök hon i vattnet på 50 meter fritt och simmade in på 24,77.
– Ja, men att göra ett morgonlopp när man har varit skadad då vill man inte känna efter. Jag är jättenöjd, säger hon efter försöket och det riktigt strålar om henne.
Kände du av skadan?
– Nej, den tänker vi inte på idag. I dag tänker jag på roligare saker och det andra får komma senare.
Hon tackar sin rutin för att hon kunde göra ett så bra försök, trots att hon inte har varit och förberett sig i hallen tidigare.
– Man vill helst ha gjort en start innan man simmar. Man har hängt upp hela året på det här och då vill man gå igenom rutinerna så att man inte känner sig osäker på hur det går till, säger hon och fortsätter:
– Jag är trygg på 50 meter så det var skönt att komma i och simma.
När hon tog VM-guld i Shanghai förra året sänkte hon tiden med en halvsekund till finalen.
Finns den där i dag också?
– Det hoppas man alltid. Personligen vill man spara så mycket som möjligt till finalen, men det är inget man vet. Min form känns si så där, till och från, och det är inget jag tänker fokusera på.
Vad kan bli bättre i finalen.
– Mina sista tio meter var ganska dåliga. Jag gjorde inte det så bra som jag skulle kunna göra.
Det är inte första gången hon har den åttonde tiden med sig in i en OS-final. Det hade hon i Sydney 2000 också – då blev det silver.
– Det var mycket tryggare på den gamla goda tiden när man försökte ta sig till final bara, säger Therese Alshammar och skrattar.