Sverige borde byta ut förbundskapten Thomas Dennerby och ersätta honom med Pia Sundhage, skriver Max Wiman.
Nästa år avgörs EM i fotboll på hemmaplan.
Då måste Sverige spela under ledning av en ny förbundskapten, som helst borde börja i dag.
Nej, förresten, inte riktigt än för hon ska naturligtvis heta Pia Sundhage och har en del jobb att slutföra med USA.
Helst ska amerikanskorna inte ta guld, för då finns risken att de försöker förlänga med sin succékapten.
Thomas Dennerby ledde Sverige till ett VM-brons i fjol, men det känns ändå som om han lett det här laget alldeles för länge.
Generellt har han hållit fast vid vissa spelare på ett inte helt hälsosamt sätt. Målvaktsposten är en sådan, där han aldrig spelat in något alternativ till Hedvig Lindahl, vars berg-och-dalbana tyvärr fortsatte ner i en dal mot Frankrike. Hörnan som gav 1–1 måste en målvakt på den nivån klara av.
Hans taktiska fingertoppskänsla har gått att ifrågasätta mer än en gång. Mot Frankrike hände ingenting på planen – och ingenting bredvid den. Inte efter de där olycksminuterna när 1–0 blev 1–2.
4–5–1-spelet har sina ljuspunkter. Men 4–4–2 låg bakom VM-succén, nu har Dennerby konsekvent vägrat att byta tillbaka.
Till och med i underläge i en knock out-match där det bara är att kasta in all offensiv kraft som finns.
Långa bollar på Bengt, förlåt Lotta Schelin, är ett minst sagt ensidigt recept. Hon blev en isolerad måltavla för odefinierade passningar, hade sällan någon att samarbeta med.
Kantspelet var helt obefintligt hela matchen.
Att innerbackarna skadades på löpande band inför OS kan Dennerby förstås inte lastas för.
Men försvarsspelet svajade också när det gällde, agerandet vid 1–2 bjöd på en orgie i bolltittande.
Visst är marginalerna små. Hade Lisa Dahlqvist gjort det mål hon borde fram till 2–0 hade Sverige kanske varit i semifinal och gjort mer än vad vi väntat oss i OS.
Men spelmässigt blev laget sämre ju längre turneringen gick. Kvartsfinal var resultatmässigt ganska förväntat, varken flipp eller flopp.
Medan andra har utmärkt sig första veckan...
Flipp
Fälttävlan: FlippSara Algotsson Ostholts silver bär guldkant. En magnifik uppvisning. Fjärdeplatsen för laget var åtminstone i nivå med förväntan.
Håkan Dahlby: Glädje och koncentration i skön förening. Överlägset bäst i finalen.
Fredrik Lööf och Max Salminen: Hade medaljförväntan, men har seglat jämnare än någon kunde begära.
Therese Alshammar: Att från utgångsläget när OS började nå en final på 50 meter fritt är långt över förväntan.
Flopp
Handboll, damer: Dags att byta förbundskapten här också. Fantasin och modet finns inte längre.
Simlandslaget: Kollektiv formflopp, Alshammar undantagen. Ingen annan på normal nivå.
Robert Lindstedt: Hårt att floppa en del av två. Men stjärnan Lindstedt har spelat bättre dubbel och sviktade när mixedmatchen avgjordes.
Teamet runt Alshammar: Det ska inte vara möjligt att en olympisk guldfavorit ska gå så länge utan rätt diagnos.