Det var en symbolisk avslutning på det svenska brottarbråket.
Förbundskaptenen Fariborz Besarati slängde in den lilla klossen som markerar protest. Det kostade Sofia Mattsson poängen som tagit henne till OS-semifinal och garanterad medaljmatch.
Med Mattsson i semifinal hade förmodligen debatten kring valet av henne före Ida-Theres Nerell klingat av.
Nu blev den lilla klossen nytt bränsle på brasan. Frågan om Ida-Theres Nerell hade lyckats bättre än bara kvartsfinal, kommer att hänga där i luften – ända tills nästa brottarbråk dyker upp.
För det kommer, det är det enda som är helt säkert.
Fariborz Besarati stod benhårt för sitt beslut efteråt. Han hade inte mycket att välja på, men kan egentligen inte klandras för att han konsekvent följt en linje.
Det finns större anledning att klandra honom för protesten, som kostade Sofia Mattsson en viktig och förmodligen avgörande poäng.
Ida-Theres Nerell följde inte förbundskaptenens krav på upplägg och blev därför inte uttagen.
Har Beserati rätten att välja brottare, som Staffan Olsson valt sina handbollsspelare, finns det inget att tjafsa om.
Brottar-Sverige har heller inte ställt sig på barrikaderna för Nerells sak.
Problemet är än en gång uttagningsregler och att Sveriges Olympiska Kommitté hela tiden kryper bakom att det är de nationella idrottsförbunden som har kunskapen och fattar besluten.
SOK har pengarna och det yttersta ansvaret för truppen. Det måste vara dess skyldighet att regelverket inte kan bli föremål för tolkningar. Inte ens inom brottningen.
Däremot är det synd om Sofia Mattsson, som satts under orimlig press och dessutom blev ett levande exempel på brottningens regelkarusell.
Å ena sidan vann hon en rond och fick oavgjort i två, men å andra sidan vann hon den första med hjälp av en lottning.
Försöken att ta nya grepp om reglerna skapar bara större och större förvirring. Värst är det i grekisk-romerska klassen.
Kollega Fredrik Hedenskog har berättat de mest hårresande historier om allt som skett där. Protester, motprotester, lottningar, oförklarliga domslut – allt utom klassiska brottargrepp.
Det är lätt att ropa på att den ska bort, men det är ett politiskt beslut som kommer att möta motstånd. I medaljligans topp i grekisk-romerskt hittar vi Iran, strax där bakom länder som Armenien, Georgien och Azerbajdzjan. Men också Kazakstan, Ryssland och Japan.
Självklart är det svårt för IOK att plocka bort bredd ur medaljligan och det är ett helt gäng av stater där borta i öst, som skulle göra allt för att blockera ett sådant beslut.
Sverige ska kanske heller inte skrika så högt – två brons här i antika stilen. Medan fristil nästan inte finns hemma. Men kanske är det läge att bygga på sikt. Det är action i fristilen, medan den andra bara känns – antik.
På sikt måste det gå att brotta ner denna relik från forntiden.
Om inte annat kan IOK driva det som en jämställdhetsfråga. Enbart män brottas grekisk-romerskt.
Enligt svenska IOK-ledamoten Gunilla Lindberg kommer IOK att diskutera brottningens format i december.
Där finns en intressant detalj apropå det svenska bråket.
Herrarna har sju klasser i både fristil och grekisk romersk. Damerna har fyra totalt.
Även om den antika stilen klarar sig, finns krafter att fristilen ska ha sex herr- och sex damklasser.
Med det upplägget hade Nerell och Mattsson tävlat i olika viktklasser här.