Sofia Mattsson var med London för att utmana 55-kilosklassen suverän Saori Yoshida. Men svenskans OS-turnering tog slut innan hon fick chansen att möta japanskan.
Under hela året har frågan om vem som skulle representera Sverige i 55-kilosklassen i OS diskuterats. På ena sidan i debatten har Ida-Theres Nerell och hennes tränare Mikael Persson stått, på andra sidan förbundskaptenen Fariborz Besarati.
Besarati har hela tiden hävdat att Sofia Mattsson är en bättre brottare än Ida-Theres Nerell, och det gjorde han även efter Mattssons förlust i OS-kvartsfinalen mot ryskan Valerija Zjolobova.
– Ja, mycket bättre. Mikael Persson får säga vad han vill. Jag har gjort min bedömning av vem som hade bäst chans att hamna på pallen, sa Besarati.
– Jag tycker fortfarande att jag tog rätt beslut, men det finns inga garantier.
Sofia Mattsson själv var också nöjd med det hon presterade på OS-mattan.
– Jag kände att det två första matcherna var jättebra, sedan förlorade jag mot ryskan som är en bra brottare. Jag är nöjd med min egen brottning, men det är klart att jag hade velat ha en medalj. Det vill man alltid. Så är det oavsett vad som har hänt innan, sa den Klippanbaserade Gällivarebrottaren.
Sofia Mattsson fick, precis som pojkvännen och Spartabrottaren Robert Rosengren i 74-kilosklassen i söndags, en tuff lottning. I kvartsfinalen väntade Zjolobova, som var den som satte stopp för japanskan Saori Yoshidas 58 matcher långa segersvit tidigare i år.
Mattsson besegrade ryskan vid Klippan Lady Open i februari, men nu räckte det inte.
– Jag kände att det mesta stämde. Men hon var med när jag anföll och kunde kontra och ta poäng. Hon kanske hade läst på ordentligt, för hon var med på mina anfall, sa Sofia Mattsson.
På hennes halva fanns också den suveräna Yoshida, som den här gången avfärdade Zjolobova i semifinal utan större problem och sedan fortsatte med att vinna sin tredje raka OS-final.
– Klart det hade varit skönt med en lite lättare lottning. Men samtidigt så är det OS och det är nitton duktiga brottare med, tyckte Sofia Mattsson innan hon lämnade den olympiska brottningsarenan.
På hemmaplan satt Ida-Theres Nerell och följde tävlingen på tv. I ett mail till TT skrev hon: "Jag hade inte fokuserat på lottningen då jag hade åkt dit för att slå alla motståndare [...] Det känns inte lika stort som jag upplevt i den så kallade OS-bubblan. Jag kommer att ha nytta av det vid kommande tävlingar mot Rio".
Kampen går vidare.
Brottarbråket
Vid VM Istanbul i september tog Ida-Theres Nerell brons i 55 kilo och ordnade en svensk kvotplats i OS-viktklassen. Samtidigt gick Sofia Mattsson upp en klass, till 59-kilo och tog VM-silver.
Nerell ansåg att hon skulle ha OS-platsen, men förbundskapten Fariborz Besarati ville vänta med uttagningen. Nerell fick stöd av internationella brottningsförbundets ordförande Raphael Martinetti – som sedan ändrade sig.
Efter EM i mars meddelade Besarati sitt beslut att ge OS-platsen till Sofia Mattsson, eftersom han ansåg att hon hade större chans att slåss om OS-guldet. Nerell rasade och hotade med att byta nationstillhörighet.