MALMÖ. Men Andreas Vinciguerra kunde inte hitta något positivt med helgen
hemma i Malmö efter att ha fallit två gånger om i maratonmatcher över fem
set.
– Just nu vill jag varken se en racket eller en tennisboll. Det känns som om
jag aldrig vill sätta min fot på en bana igen, sa ”Vinc”.
Han visade det med eftertryck genom att två gånger dunka sin racket i golvet
sedan han lyft ut Harel Levys andra matchboll via en ramträff.
6–8 i femte och avgörande set och allt var förlorat, samtidigt som segerrusiga
israeler hissade sin DC-hjälte i Baltiska hallen inför sin lyckliga klack.
Efter en stunds eftertanke kunde ”Vinc” i alla fall konstatera att han fått
ett kvitto på att hans tennis håller för spel på hög nivå. Nu handlar mest
om hur kroppen och hans sargade knä svarar efter över sju timmars spel på en
tung bana under extrem mental press.
– Jag vet faktiskt inte vad som händer härnäst. Självklart vill jag fortsätta
spela tennis, men det viktigast är trots allt att kroppen är hel. Vi får se
hur det blir under de närmaste dagarna, sa ”Vinc”.
Mats Wilander tänker i alla fall inte bryta kontakten med 28-åringen som
kallades in till DC-tjänstgöring i sista stund och var så nära att bli den
stora matchvinnaren.
– Han får nog kasta sin racket väldigt långt bort om vi inte ska ringa honom
igen. ”Vinc” borde vara ett föredöme för andra tennisspelare i Sverige med
sin lagkänsla.
– Det är egentligen otroligt vad han och Tompa (Thomas Johansson) presterat
den här helgen med tanke på att de är så långt från vad man kan kalla Davis
Cup-form.
Det var en historisk förlust mot Israel. För första gången i turneringens
historia lyckades Sverige inte hålla undan till seger med 2–1 i ryggen inför
sista dagens båda singlar.
Avgörandet mellan Andreas Vinciguerra och Harel Levy var en match som inte
riktigt visste vart den skulle ta vägen i de fyra första seten. Mer kamp än
skönspel och spelarna tävlade mest om vem som kunde missa minst.
4–6, 6–4, 4–6, 6–3 – sedan exploderade matchen i femte set där både spelarna
lyfter sig samtidigt som det blev en mental kraftmätning.
Vinciguerra fick möjlighet att bryta Levys serve redan i första gamet, men
skickade en backhand i nät efter en lång duell. Ytterligare tre gånger hade
svensken läge utan att sätta dit bollen.
– Det känns som om jag blev lite för passiv i de lägena, funderade ”Vinc”.
När han själv var under press agerade han i stället hur säkert som helst med
vinklad serve och snygg volley i motsatt hörn.
– Det är lite typiskt det där, menade Mats Wilander. När man vet att man måste
vinna bollen, så släpper pressen.
Wilander manade hela tiden på Vinciguerra att våga spela ut. Den här gången
räckte det inte hela vägen.
– Det är tråkigt. Jag är ledsen för laget. Självklart ville jag vinna. Nu gick
det som det gick och det är alltid trist, sa ”Vinc”.