"Det sa inte klick"

Yttre borggården var iskall. Frusna journalister väntade tålmodigt på att bli insläppta i det allra heligaste; prinsessan Sibyllas våning på Kungliga slottet i Stockholm, där paret med stort P skulle visa upp sig. Äntligen. Nu är de förlovade, Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling.

I Blå Salongen, med sidentapeter och förgyllda amoriner famnande tunga kandelabrar, golvet har utsökt intarsia och mattan är stor och äkta. Däe står en soffa vid ena kortväggen. Ett litet bord med en blomsteruppsats och massor med mikrofoner framför. Det är där de ska svara på frågor. För 33 år sedan, i samma salong om än inte i samma soffa, satt ett annat nyförlovat par, Prins Carl-Gustaf Bernadotte och fröken Silvia Sommerlath.

Tiden går.

Ovanför, på väggen, blickar den förste Bernadotten ner, Karl X1V Johan.

Nu, många generationer senare, efter den nya successionsordningen som trädde i kraft 1980, är tronföljaren en kvinna. Efter år av undran och spekulationer, är det klart. Kungen har frågat regeringen och regeringen har sagt ja till äktenskap.

Och om ett år, kanske på våren eller på försommaren 2010, ska de gifta sig. Inget datum är satt, ingen plats bestämd, det är nu planeringen ska börja. För som Riksmarskalken sa: Det är en ganska stor sak när en tronföljare gifter sig.

Salongen går i guld och blått, Kristallkronan speglar ljuset från tv-lamporna. Direktsändning.

Dubbeldörrarna slogs upp och in kom de.

– Oj, det här känns ju ovanligt skrattade Kronprinsessan Victoria

– Jag instämmer, sa Daniel Westling och blinkade lite i det starka ljuset.

Prinsessan hälsade välkommen. Hon i en enkel lila sidenklänning, bronsfärgade högklackade pumps, och håret i en enkel uppsättning i nacken. Daniel Westling bar mörk kostym och slipsens lila ränder matchar hennes klänning.

De sitter nära. Ler rart och varmt mot varandra och omvärlden.

Varför har det dröjt så länge? Sju år?

– Det är en lång tid för många, men vi behövde den här tiden, det är en stor omställning och anpassning för alla. Och det gav oss möjligheten att lära känna varandra väl.

Det är prinsessan som svarar, efter en blick på Daniel.

– Det hade nog inte varit så lyckat om jag fallit på knä och friat efter ett år, säger han.

Och när sa det klick?

– Det sa inte klick! Det började som en vänskap som vuxit till kärlek. Så tyvärr, inget klick!

Hon ler.

Trots intensiv bevakning från alla håll, hur har Daniel Westling burit sig åt för att inte trampa fel en enda gång?

– Å det blir nog tillfällen till det, säger han.

Frågor som handlar om vad de föll för hos varandra tar de med humor och ro.

– Ska det vara svårt att förstå? Kronprinsessan har ett mycket stort hjärta, men det är helheten som är viktig.

– Vi har roligt och kompletterar varandra, säger Victoria och betonar tryggheten i att känna en person riktigt väl.

Hur har de påverkats av mötena med varandras familjer?

Daniel Westling kommer från Ockelbo, från en nära sammansvetsad familj.

– Det har varit en sådan lättnad att komma dit, kunna ladda batterierna, säger Victoria,

– Kungen och drottningen har stöttat mig på ett fint sätt, och Kronprinsessans syskon har jag ju nära relationer till sedan flera år genom mitt jobb. Det har blivit många trevliga söndagsmiddagar tillsammans.

Hur ser han på framtiden efter giftermålet?

– Min främsta uppgift är att stödja Kronprinsessans viktiga gärning för Sverige. Jag ska göra allt för att förtjäna förtroendet,.

Han är den ovane. Victoria handskas ledigt och självklart med alla frågor.

– Det är ingen enkel roll! En stor omställning. Därför är vi så glada för att ha en trygg bas.

Hon skrattar stort.

– Det är heller ingen enkel familj!

Sen är det som om hon inte kan hålla sig:

– Jag är genomlycklig!

Frieriet då? Hur gick det till?

Victoria:

– Det var en underbar dag ute på Drottningholm, solen sken, och, ja, det var underbart.

Daniel :