I juni 2007 öppnade Sanna Klarén ett hem för vård och boende (HVB) i Hörröd
utanför Hässleholm. Hon hade sex platser reserverade för ensamkommande
flyktingbarn – just den grupp av asylsökande som fyra svenska
ankomstkommuner fått det allt svårare att hitta transit- och kommunplatser
för.
Först tog Hörröds HVB hand om sex irakiska pojkar som sökt asyl i Malmö.
Därefter har några flickor och ett 15-tal afghanska tonårsgrabbar bott på
hemmet.
Enligt ägaren Sanna Klarén har barnen fått ett bra mottagande. Personalen har
stått för ett känslomässigt engagemang.
– Barnen har fått ramar, trygghet och personer som bryr sig. Inte bara för att
någon tjänat pengar på dem, säger hon.
När länsstyrelsens tjänstemän kom på visit efter någon vecka ifrågasatte de om
lokalerna var ändamålsensliga och om personalen hade rätt erfarenhet och
kompetens.
Kritiken blev konkret i ett länsstyrelsebeslut i januari 2008. Det klagade på
att pojkarna inte deltog i matlagningen, inte tog hand om sin egen tvätt och
på att det saknades journalföring.
Länsstyrelsen fann det dessutom ”anmärkningsvärt” att Sanna Klarén låtit en av
de boende ha en romans med hennes egen dotter.
– Vi gav dem ett föreläggande att de inte fick skriva in nya barn eftersom
hemmet inte hade en föreståndare med rätt kompetens, säger Ingrid Andersson,
handläggare på länsstyrelsen.
Länsstyrelsen har avvisat flera av de namnförslag som Hörröds HVB lagt fram
sedan dess. I förra veckan talade de med ännu en påtänkt föreståndare, men
länsstyrelsen är tveksam eftersom personen saknar socionomexamen och
erfarenhet av arbetsledning.
Länsstyrelsens kritik har fått Malmö kommun att inte längre placera
flyktingbarn i Hörröd. Även Osby har dragit öronen till sig. Och när
länsstyrelsen i somras larmade Mölndal och Järfälla kallade de hem de barn
som fanns kvar på hemmet.
– Vi fick veta av länsstyrelsen att det här hemmet inte var bra och att det
fanns tveksamheter kring ledningen. De saknade F-skattsedel. Vi hade
tre-fyra klillar där under några månader. De tog ingen skada av vistelsen,
men alla papper måste ju vara klara när vi går in i ett avtal, säger Gunnar
Nylén, flyktinghandläggare i Mölndal.
I höstas upphävde länsrätten i Malmö länsstyrelsens placeringsstopp för
Hörröd.
I väntan på att kammarrätten i Göteborg tar upp fallet får Sanna Klarén ta
emot nya flyktingbarn – både i HVB-hemmet i Hörröd och i en nyrenoverad
filial i centrala Osby.
Likväl har hon fått nej både från Osby och Malmö – trots en skriande
platsbrist. Häromdagen fick Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh ett
mailerbjudande om fyra flyktingplatser:
”Nog måste det vara bättre för dem att bo här än på ett överfullt hotellboende
i Malmö”, heter det i mailet.
– Jag har inget att skämmas för, säger Sanna Klarén. De som känner mig vet att
jag brinner för de här ungdomarna. De som inte känner mig framför de mest
underliga anmärkningar. Jag vann i länsrätten. Ändå ringer länsstyrelsen
runt till de kommuner som jag samarbetat med och talar skit om mig.
Sanna Klarén ser det som märkligt att hon kritiseras för att hennes dotter
blev kär i en av de pojkar som bott på hennes hem.
– Ska jag säga nej till de värderingar jag predikar om alla människors lika
värde när en sådan sak inträffar? De är fortfarande tillsammans – efter mer
än två år. Ska jag bli hängd för det?