LUND. – Äldre barnmorskor är mer påstridiga än yngre när det gäller amning,
säger Emma Svensson.
Hon har själv aldrig haft problem med amningen men har väninnor som känt
pressen.
– Man ska amma, får de veta, och fungerar det inte blir de tillsagda av BVC
att kämpa, berättar Emma Svensson. Och går barnet inte upp i vikt, lämnar
barnmorskorna inte rådet att ge bröstmjölksersättning. Istället får de veta
att de ska amma oftare.
Sydsvenskan träffar Emma Svensson innan hon just ska lämna sitt rum på
patienthotellet i Lund för att åka hem.
Hon har ammat sina båda andra barn, tycker det är praktiskt men ser också
fördelar med flaskan.
– Med bröstmjölksersättning vet man hur mycket barnet får i sig och så kan
pappan vara med.
I ett rum på samma våning i patienthotellet finns sjukhusets amningsmottagning.
Sydsvenskan har bett barnsjuksköterskan och den internationellt certifierade
amningskonsulten Yvonne Dimiskovski kommentera påståendet från den norske
professorn Sven M Carlsen (se sidoartikel) att amning inte är så viktigt som
det görs gällande.
Överläkare Dag Wide-Swensson vid kvinnokliniken deltar under intervjun och han
och Yvonne Dimiskovski anser att amning är att föredra framför
bröstmjölksersättning.
– Näringsmässigt är det ingen skillnad, säger Yvonne Dimiskovski. Men
bröstmjölken innehåller också antikroppar som kan ge visst skydd mot
infektioner och ger tarmkanalen skydd mot oönskade bakterier.
– Amning är bra, punkt slut, säger Dag Wide-Swensson.
Yvonne Dimiskovski säger att hon framhåller fördelarna med amning men att
detta inte får tynga kvinnan som inte kan eller inte vill. Den senare
gruppen omfattar omkring var femte kvinna.
– Vi propsar inte på att mamman ska amma till varje pris utan utgår ifrån
hennes önskan och från varje kvinnas och barns förutsättningar och behov,
säger Yvonne Dimiskovski.
Den norske professorn har konstaterat ett samband mellan halten av manligt
könshormon i kvinnans blod och förmågan att amma. Ju högre halt desto
svårare är det för henne, är hans slutsats.
– Det är många fler hormoner än testosteron och många andra faktorer som styr
förmågan att amma, säger Yvonne Dimiskovski. Mjölkproduktionen och
utdrivningen av mjölken styrs av ett komplext hormonsystem som lätt
påverkas negativt av olika anledningar.
– Barnet kan också ha svårt att suga eller så kan mamman ha besvär med sina
bröstvårtor.
När kvinnan får informationen att bröstmjölken är viktig, skapar inte det en
press att amma?
– Nej, vi ger en saklig och objektiv information som kvinnan har att ta
ställning till, säger Dag Wide-Swensson.
Bland dem som får höra detta, finns det kvinnor som inte har förmågan.
– Ja, jättemånga kvinnor blir ledsna och känner sig som sämre mammor, säger
Dag Wide-Swensson. Därför är det viktigt att det finns amningsmottagningar
som stöttar kvinnor som inte kan eller vill amma.
– Men då stöttar man mammorna och säger att det viktigaste är att barnet får
mat och att det inte blir sjukt av att få ersättningen, säger Yvonne
Dimiskovski.