"Äldre barnmorskor är mer påstridiga"

Sverige.
Trettio timmar gamla Harald snusar gott i mamma Emma Svenssons famn. Han är tredje barnet och har just fått bröstet.

LUND. – Äldre barnmorskor är mer påstridiga än yngre när det gäller amning, säger Emma Svensson.

Hon har själv aldrig haft problem med amningen men har väninnor som känt pressen.
– Man ska amma, får de veta, och fungerar det inte blir de tillsagda av BVC att kämpa, berättar Emma Svensson. Och går barnet inte upp i vikt, lämnar barnmorskorna inte rådet att ge bröstmjölksersättning. Istället får de veta att de ska amma oftare.

Sydsvenskan träffar Emma Svensson innan hon just ska lämna sitt rum på patienthotellet i Lund för att åka hem.

Hon har ammat sina båda andra barn, tycker det är praktiskt men ser också fördelar med flaskan.
– Med bröstmjölksersättning vet man hur mycket barnet får i sig och så kan pappan vara med.

I ett rum på samma våning i patienthotellet finns sjukhusets amningsmottagning.

Sydsvenskan har bett barnsjuksköterskan och den internationellt ­certifierade amningskonsulten Yvonne Dimiskovski kommentera påståendet från den norske professorn Sven M Carlsen (se sidoartikel) att amning inte är så viktigt som det görs gällande.

Överläkare Dag Wide-Swensson vid kvinnokliniken deltar under intervjun och han och Yvonne Dimiskovski anser att amning är att föredra framför bröstmjölksersättning.
– Näringsmässigt är det ingen skillnad, säger Yvonne Dimiskovski. Men bröstmjölken innehåller också antikroppar som kan ge visst skydd mot infektioner och ger tarmkanalen skydd mot oönskade bakterier.
– Amning är bra, punkt slut, säger Dag Wide-Swensson.

Yvonne Dimiskovski säger att hon framhåller fördelarna med amning men att detta inte får tynga kvinnan som inte kan eller inte vill. Den senare gruppen omfattar omkring var femte kvinna.
– Vi propsar inte på att mamman ska amma till varje pris utan utgår ifrån hennes önskan och från varje kvinnas och barns ­förutsättningar och behov, säger Yvonne Dimiskovski.

Den norske professorn har konstaterat ett samband mellan halten av manligt könshormon i kvinnans blod och för­mågan att amma. Ju högre halt desto svårare är det för henne, är hans slutsats.
– Det är många fler hormoner än testosteron och många andra faktorer som styr förmågan att amma, säger Yvonne Dimiskovski. Mjölkproduktionen och utdrivningen av ­mjölken styrs av ett komplext hormon­system som lätt påverkas negativt av olika anledningar.
– Barnet kan också ha svårt att suga eller så kan mamman ha besvär med sina bröstvårtor.

När kvinnan får informationen att bröstmjölken är viktig, skapar inte det en press att amma?
– Nej, vi ger en saklig och objektiv information som kvinnan har att ta ställning till, säger Dag Wide-­Swensson.

Bland dem som får höra detta, finns det kvinnor som inte har förmågan.
– Ja, jättemånga kvinnor blir ledsna och känner sig som sämre mammor, ­säger Dag Wide-Swensson. Därför är det viktigt att det finns amningsmottagningar som stöttar kvinnor som inte kan eller vill amma.
– Men då stöttar man mammorna och säger att det viktigaste är att barnet får mat och att det inte blir sjukt av att få ersättningen, säger Yvonne Dimiskovski.

Relaterade artiklar
blog comments powered by Disqus

Författare: Text: Stig Strömkvist
Publicerad 18 januari 2010 23.35
Uppdaterad 19 januari 2010 06.00

Sverige
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu