Regeringskansliet blir allt dyrare i drift. Nästa år får landets
skattebetalare punga ut med 5,5 miljarder kronor för att hålla igång
statsminister Göran Persson och den stab av tjänstemän som servar hans
regering. På bara fem år har kostnaden stigit med över en miljard kronor.
Ökningen beror i allt väsentligt på att tjänstemännen blivit fler. För tolv år
sedan gjorde 3484 män och kvinnor jobbet. I dag arbetar hela 4 621 personer
i regeringskansliet, kommittéer och utlandsbeskickningar.
– Resurserna i regeringskansliet har ökat dramatiskt. Vi tycker volymen är
alldeles för hög, säger Ingvar Svensson, kristdemokraternas representant i
konstitutionsutskottet (KU).
Alla de fyra borgerliga partierna har reserverat sig mot att anslagen till
regeringskansliet ökas med 100 miljoner kronor nästa år. Istället vill
allianspartierna göra organisationen mer effektiv och dra in 560 miljoner
kronor som regeringskansliet har i sparade anslag.
– Regeringen har inte kunnat påvisa att det parallellt med de senaste årens
ökningar av regeringskansliets anslag har skett en motsvarande höjning av
arbetsbelastningen, hävdar Kerstin Lundgren, centerns ledamot av KU.
Regeringskansliet började svälla redan inför det svenska inträdet i EU 1995.
När så Sverige skulle bli ordförandeland i unionen våren 2001 ökade tempot i
nyanställningarna. Det motiverades med att Sverige skulle leda ett stort
antal EU-arbetsgrupper om allt från asylpolitik till kemikalielagstiftning
och fiskekvoter. Men tvärtemot vad man kunde förvänta fortsatte antalet
tjänstemän i Rosenbad att öka även när det svenska ordförandeskapet var över.
– Det här visar att när man väl byggt ut en byråkrati så är det svårt att
minska den igen, säger Ingvar Svensson.
En bidragande orsak till att nyanställningarna fortsatt är en rapport som
Arbetsmiljöinspektionen gjorde efter en inspektion för några år sedan. Den
visade att arbetsbelastningen, särskilt på finansdepartementet och
näringsdepartementet, var hög och att många tjänstemän mådde dåligt av
stress. Enligt regeringskansliets förvaltningschef Jan Landahl har
globaliseringen och internationaliseringen gjort regeringskansliets arbete
allt mer invecklat.
– De frågor som ska hanteras är mer komplexa. De kräver en mer ingående
beredning. Dessutom har informationshanteringen ökat, inte minst på grund av
trycket från medierna, säger han.
Jan Landahl uppger dock att han nu räknar med ett trendbrott och att han
nästa år kan redovisa en viss minskning av antalet tjänstemän i Rosenbad.
De allra flesta tjänstemännen i regeringskansliet är formellt opolitiska. De
sitter kvar, oavsett vem som vinner ett val. Men även antalet politiskt
tillsatta tjänster har på fem år ökat från 126 till 182. Hit räknas
ministrar, statssekreterare, politiskt sakkunniga och pressekreterare. Dessa
tjänstemän byts ut vid ett maktskifte.