Mängden batterier som hittar till holken har nästan fördubblats på två år. Förra året lämnade svenskarna in 340 gram batterier per person. Men många batterier syns inte i statistiken.
De senaste åren har batterimarknaden ställt om från miljöfarliga, tunga, kadmiumbatterier till mindre och lättare litium- och jonbatterier. De nya batterierna väger mindre, ändå har vikten insamlade batterier ökat de senaste två åren. Förra året samlades 3 202 ton in i El- kretsens batteriholkar och centraler. Det är 340 gram batterier per person i Sverige.
Det motsvarar 59 procent av de batterier som såldes på den svenska marknaden under 2011 – totalt 5 388 ton. Enligt EU:s batteridirektiv är målet på att samla in 75 procent av batterierna på marknaden år 2016.
– Problemet är att vi inte vet var de övriga procenten tar vägen. Det viktigaste är att de inte hamnar i sop-påsen, säger El-kretsens vd Jan-Olof Eriksson.
2009 tog batteriproducenternas servicebolag El- kretsen över uppdraget från kommunerna att samla in våra uttjänta batterier och elektronikprylar.
De producenter som är anslutna till El-kretsen måste varje år redovisa hur många kilo batterier de säljer på marknaden.
Men så finns det en mängd batterier som aldrig syns aldrig i statistiken.
– Vi kan inte ut och knacka dörr och tvinga folk och företag att lämna batterier till oss. Det kan finnas sidoflöden som vi inte ser, säger Mårten Sundin, marknadsansvarig på El- kretsen.
Lars Eklund på Naturvårdsverkets batterienhet berättar att vissa producenter försöker komma undan sitt miljöansvar.
Genom att inte redovisa sin försäljning eller ansluta sig till ett insamlingssystem kan de få marknadsfördelar när de inte betalar någon avgift till insamlaren.
– Det är ett ganska stort problem. Jag lägger en stor del av min arbetsdag på att kontakta företag som inte är anmälda till vårt register, säger Lars Eklund.
Främst är det importörer av elverktyg, som kan köpas billigt på nätet eller hos lågpriskedjor, som inte ger sig till känna.
– Den som importerar och säljer elektronikprodukter är ansvarig för att de tas om hand på rätt sätt. I Naturvårdsverkets register på vår hemsida kan man se om ett företag är anslutet till insamlingssystemet.
De batterier som är svårast att komma åt är de inbyggda: de som sitter i din mobiltelefon, eltandborste och rakapparat. Det är framför allt de som blir liggande hemma i byrålådan.
Vikten insamlade batterier har ändå ökat stadigt de senaste två åren.
El-kretsens vd Jan-Olof Eriksson tror att det beror på en större miljömedvetenhet.
– Vi blir överhuvudtaget bättre och bättre och har vant oss vid har systemen nu. De flesta förstår att vi inte ska slänga batterier i soppåsen och det har stor betydelse, säger han.
Från holk till kalkbrott
När du lämnat batterierna i batteriholken eller på återvinningscentralen transporteras de till en av två avfallsanläggningar för sortering. Alla batterier från södra Sverige hamnar på Renova i Göteborg. Där skiljs batterisorterna från varandra. En del kan återvinnas medan andra deponeras.
Från alkaliska batterier, som är den vanligaste sorten, skalas metallerna av. Det finns ännu inget bra sätt att återvinna den salmiakpasta som finns inuti batterierna. Istället bränns pastan.
De kol- och zinkrester som fastnar i flygaskan forslas till norska Langöya. Där blandas den sura askan med restmaterial från en basisk industri för att neutralisera kloridhalten. Den gipsliknande produkt som uppstår läggs sedan i ett kalkbrott på ön.
El-kretsen
El-kretsen är ett icke-vinstdrivande servicebolag som ägs av 21 branschföreningar. Deras uppdrag är att samla in och behandla uttjänta batterier och elektronik.
De följer batteriförordningen, SFS 2008:834 som säger att alla hushållsbatterier ska samlas in och återvinnas.
Senast 2016 ska 75 procent av alla hushållsbatterier som kommer ut på marknaden vara insamlade.
Naturvårdsverket har tillsynsansvaret över insamlingen.