STOCKHOLM. Amnesty kritiserar Sveriges slapphet när det gäller att ta itu med
de uppskattningsvis 1 500 krigsförbrytare och internationella brottslingar
som vistas i landet idag.
Om inte lagstiftningen skärps anser Amnesty att Sverige riskerar att bli en
fristad för människorättsförbrytare.
– Vi tycker att det är anmärkningsvärt att man inte gjort mer, säger Lise
Bergh, svenska Amnestys generalsekreterare, när rapporten ”Ingen fristad”,
gjord av organisationens internationella gren, presenterades på tisdagen.
Amnesty tycker att Sveriges internationella profil i människorättsfrågor inte
motsvaras av samma engagemang på hemmaplan.
I rapporten pekar man på att flera brott mot folkrätten inte är tydligt
kriminaliserade i svensk straffrätt. Det gäller bland annat att grova
internationella brott omfattas av preskription och att regler för
ansvarsfrihet och straffansvar inte överensstämmer med folkrätten.
Amnesty hävdar att Sveriges rykte är på väg att solkas ner och att man dragit
frågan i långbänk.
Senfärdigheten understryks enligt organisationen av att Sverige ännu åtta år
efter ratificeringen av Romstadgan för den internationella domstolen, ICC,
och sex år efter att en statlig utredning föreslagit åtgärder inte tagit
några beslut i frågan.
– Sverige förhalar frågan. Vi kan inte se det på något annat sätt, säger Lise
Bergh. Det är lite märkligt eftersom det inte verkar vara någon
partiskiljande fråga.
Amnesty kommer att gå igenom läget i FN:s 192 medlemsländer. Rapporten om
läget i Sverige är den tredje. I oktober publicerades granskningen av
situationen i Tyskland och Spanien.
I riksdagen finns flera motioner där ledamöter från såväl allianspartierna som
oppositionen kräver att den svenska lagstiftningen anpassas till den
internationella så att människor som gjort sig skyldiga till grova
internationella brott ska kunna lagföras i Sverige.
Motionerna kommer att tas upp i riksdagen om några månader.
Samtidigt har det visat sig att polisens krigsbrottskommission som inrättades
i mars i fjor ännu inte lyckats föra något ärende till åtal.
Drygt sextio anmälningar för misstänkta fall har granskats. De flesta har
lagts ned trots att de inte ens utretts.
Hittills har bara en svensk medborgare tidigare dömts för folkrättsbrott. Det
var Jackie Arklöv som 2006 dömdes för att ha misshandlat krigsfångar i
Bosnien.