ANALYS: Energifrågan kan cementera blocken

Sverige.
Maud Olofsson har en allvarlig ambition att kohandla om energin och jämka samman regeringens och oppositionens energipolitik.

När hon på torsdagen samlade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet för energiöverläggningar lyckades hon förlänga förhandlingarna med en och en halv timme.

Hon lyckades dessutom övertala oppositionens företrädare att komma tillbaka för nya samtal. Enligt S-förhandlaren Thomas Eneroth finns det förutsättningar för fortsatta förhandlingar.

Energisamtalen omges av stora förhoppningar, men små förväntningar.

När oppositionens förhandlingstrupp anlände till Näringsdepartementet saknades de två tyngsta namnen. S-ledaren Mona Sahlin var sjuk, vänsterledaren Lars Ohly på resa i Värmland. Och de oppositionsföreträdare som kom ställde redan i förväg ett absolut krav för en uppgörelse: att det inte fattas några beslut som kan bana väg för nya kärnkraftsreaktorer.

Egentligen är det bara två partiledare, Maud Olofsson och Mona Sahlin, som kan vinna politiska poänger på en bred energipolitisk samsyn. Övriga partiledare tycks känna sig till freds med att också energipolitiken cementerar två tunga partiblock i svensk politik.

Den som ska rösta i nästa års val måste i så fall ta hänsyn till frågor om klimat, miljö och energi i valet mellan höger och vänster.

De borgerliga partiledarna kan hoppas att väljarna då föredrar ett alternativ som prioriterar jobb framför kärnkraftsavveckling. De rödgröna kan hoppas att väljarna prioriterar klimat och jobb före snävt ekonomiskt tänkande.

Det är uppenbart att Maud Olofssons kompromissvilja sträcker sig långt. Men den hotar att anstränga hennes relationer med FP-ledaren Jan Björklund.

Oppositionen krävde igår att kärnkraften successivt fasas ut med hänsyn till sysselsättning och välfärd. De litar inte på Maud Olofssons beskrivning av nya kärnkraftverk som enbart en teoretisk möjlighet.

Om energiförhandlingarna inte ska stranda gäller det att Olofsson inför nästa samtalsrunda fått klartecken från Jan Björklund, Fredrik Reinfeldt och Göran Hägglund att de är redo att ge upp åtminstone delar av den kraftfulla kärnkraftsupprustning som kan bli följden av regeringspartiernas interna energiuppgörelse.

FAKTA/Två skilda sätt att se klimatpolitiken

Regeringen:

Till 2020 ska Sverige minska klimat­utsläppen med 40 procent (varav 27 procent är jämförliga med oppositionens mål) och ha 25 TWh förnybar el.

Bensinfri bilpark år 2030.

Kärnkraften ska vara kvar på sikt och svara för minst 70 TWh el per år. Gamla verk ersätts med nya.

20 procent effektivare energianvändning till 2020.

Ingen kilometerskatt på tung trafik. Skatter ska riktas mot utsläpp, inte trafik.

Oppositionen:

Till 2020 ska Sverige minska klimat­utsläppen med 40 procent och ha 30 TWh förnybar el.

Bensinfri bilpark år 2050.

Kärnkraften fasas ut i takt med att den ­ersätts av förnybar energi. Gamla verk kan inte ersättas med nya.

30 procent effektivare energianvändning

i bostäder, industri och bilar till 2030.

Kilometerskatt på tunga vägtransporter för att gynna järnvägstrafik.

Författare: Erik Magnusson
Publicerad 12 februari 2009 21.10
Uppdaterad 12 februari 2009 23.30

Sverige
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu