– I vår klass brukar ingen vara utanför. Vi gillar fotboll nästan allihop,
säger Oskar Skarin.
Känslan av att vara utanför är annars en av de saker som kan göra en som mest
ledsen, resonerar Oskar Skarin och hans klasskompisar.
Barnen på Mellanvångsskolan i Staffanstorp är först ut i en studie om psykiskt
välbefinnande som kommer att omfatta 2 000 skånska barn i tioårsåldern.
– Utgångspunkten är det ökande antalet ungdomar som inte mår bra, när svenska
folket i övrigt mår bättre, säger projektledare Elia Psouni, lektor på Lunds
universitet och Högskolan Kristianstad.
Det är känt att de flesta ångestrelaterade problem uppstår före elva års
ålder. Ändå har forskningen hitintills fokuserat på tonåringar där problemen
är tydligare.
– Tioårsåldern är en kritisk ålder för utvecklingen av hur barnet ser på sig
själv i relation till andra människor, till exempel om man känner att man är
värd andras kärlek och uppmärksamhet, säger Elia Psouni.
Hon beskriver hur ungdomar, som haft en till synes vanlig uppväxt, kan må när
de kommer till barn- och ungdomspsykiatrin, bup.
– De har ofta ont i huvudet eller magen, har svårt att koncentrera sig i
skolan och har inte många vänner. Men vad är det som gör att de inte kan
hantera oro och stress? Hur mådde de för två år sedan, när tecknen inte var
tydliga?
Nu vill psykologerna förstå hur utvecklingen i tioårsåldern påverkar barnens
framtida förmåga att hantera svåra känslor. Deras hypotes är att
kommunikationen mellan barn och föräldrar spelar en avgörande roll för hur
barnen i framtiden kommer att se på sig själva. I studien kommer både barnen
och föräldrarna att få svara på frågor om hur de upplever sin relation.
Kompisarna i klass 4 A är överens om att det oftast är lättare att prata med
vännerna än med föräldrarna om man är ledsen.
– Föräldrarna överreagerar ibland, säger Angelica Dahlgren.
– De kan bli stela, fyller Linn Nilsson i.
Varför är det så, tror ni?
– De vill vara rädda om sina barn. Kompisarna förstår mer, säger Angelica
Dahlgren.
Kerstin Levin är rektor på Mellanvångsskolan. Hon har arbetat som skolledare i
Staffanstorp och Lund sedan 1977.
Har du märkt att barns psykiska ohälsa ökat?
– Ja, det måste jag säga att jag har och jag har diskuterat det med mina
kollegor många gånger, vad det är som gör att barn mår sämre i dag än för
bara tio till femton år sedan. Men jag vet inte vad det beror på.
Klassföreståndaren för fyrorna på Mellanvångsskolan, Marie Bernryd Johansson,
delar dock inte erfarenheten.
– Jag har jobbat väldigt många år, men nej, jag har inte märkt att barns
psykiska ohälsa ökat. Men de har mer stress runt sig.