Stockholm. – Man kommer att få se fortsatt oro och nedgång på börsen, det
verkar vara en riskfri gissning, säger finansanalytiker Peter Malmqvist till
TT.
Trots att deras politiska ledare i svåra manglingar blivit överens om
krispaketet på 700 miljarder dollar för att rädda den amerikanska
finansmarknaden fronderade alltså ledamöterna i representanthuset i
Washington på måndagskvällen svensk tid. Med röstsiffrorna 228-205 sade de
nej till paketet.
Nu är med andra ord oron inte bara ekonomisk, utan också politisk – vilket
knappast kan förbättra läget. Amerikanska regeringen får nu tills vidare
fortsätta med den metod de använt hittills, tror Malmqvist.
– De får rädda de krisande bankerna en efter en.
Han understryker att krisen till viss del har sin rot i att tilltron är så låg
mellan bankerna att de inte vågar låna ut till varandra. Då hamnar pengarna
hos staten, som en slags risktvätt.
Statens viktigaste uppgift måste då bli att så snabbt som möjligt få ut
pengarna igen och återigen få rull i systemen – något som kommer att
försvåras och försenas av representanthusets nej.
– Det hela gör också att den här turbulensen skapar en kraftig försämring av
konjunkturen, säger Malmqvist.
För att möta de nya hoten tror han också på fallande korta statsräntor efter
beslut av riksbanker runt om i världen.
Robert Bergqvist, chefsekonom vid SEB, är förvånad över att representanthuset
sade nej. Signalerna som kommer från USA blir nu väldigt viktiga, anser han.
Bergqvist hoppas nu att det kommer ett tydligt besked om att förhandlingarna
om en finansiell krisplan fortsätter.
– Det verkar som om det fortfarande finns ett visst förhandlingsutrymme. Det
brådskar ju också. Jag har respekt för den politiska processen och att det
kan ta tid, men vi jobbar ju mot en klocka, säger han till TT.